Jag sitter här och är nöjd med livet. Solens mjukt varma augustistrålar smeker sig in genom fönsterrutan. Fönstret är öppet och genom glipan hör man det frasiga ljudet av bildäck mot varm asfalt och glada röster i samtal längs Fyrisån.
Jag sitter nästan helt i skuggan av gardinen men solen värmer mitt vänstra ben och jag tänker för första gången på mycket länge att det gör nog inget om hösten väntar lite med att komma.
Domkyrkan med sina två torn reser sig majestätiskt på andra sidan vattnet och utgör därmed hela utsikten, så stor den är. Det är vackert och det slår mig att jag bor här.
Livet är i fullständig balans och allt är som det ska.
2 kommentarer:
"Med sommargästerna är det förstås annorlunda, men vem vill ha tag i en turist? De dräller förresten överallt ändå."
Haha, jag kan inte sluta skratta! Härligt att du trivs i din nya hemstad. själv har jag jobbat häcken av mig och däckat när jag kommit hem. varje dag.
hehe underbart att jag fått förlänga ditt liv lite! skriver mail vid ett senare tillfälle. har inte tillgång till dator några längre stunder nu på ett bra tag tyvärr. men ha d gött så länge så hörs vi!
stor kram
Skicka en kommentar