lördag 31 augusti 2013

En svag punkt

Artetmanufacture på Etsy.com

Gah... jag är så svag för blåvitt porslin... Verkar aldrig få nog trots onödiga mängder blåvita koppar och fat i skåpen. Men så ser man saker som dessa och tänker "men jag har ju inga oljeflaskor som är blåvita...".
Nej visserligen.

torsdag 29 augusti 2013

The Lizzie Bennet Diaries

Måste dela med mig av ett YouTube-tips, som visserligen har ett år på nacken, men ändå.

Hank Green (som normalt sett vloggar med sin bror på kanalen Vlogbrothers) fick en idé. Skulle man kunna göra en videobloggsadaption av en litterär klassiker? Han bestämde sig för att testa - med Jane Austens Stolthet och fördom...!

Han drog ihop ett team som jobbade framför och bakom kameran och tillsammans gjorde de "The Lizzie Bennet Diaries". Det blev 100 avsnitt som berättade en modern version av Stolthet och fördom. Avsnitten lades upp 1 gång i veckan april 2012 till mars 2013...
...och det var underbart bra!

Gillar du Jane Austen behöver du se detta. Här kommer en hjälpsam spellista med alla 100 avsnitten:


tisdag 27 augusti 2013

A terrible beauty of one's own on the road in the bell jar


Har fått några boktips på sistone, så när det var dags att beställa nästa månads bokcirkelsbok så blev beställningen lite större än väntat.

A great and terrible beauty, av Libba Bray, slank med. Ett tips från E i bokcirkeln. Även The road, av Cormac McCarthy, efter rekommendation av bokcirkels-J.

Och så nästa bokcirkelsbok förstås. Denna gång The Bell Jar, av Sylvia Plath! Blir spännande.

Sist men inte minst A room of one's own, av Virginia Woolf som jag tipsades om i en bloggkommentar. Tack för tipset Charlotte!

Vill nu bara gräva ner mig i dessa böcker istället för att läsa "Det bästa av allt", som än så länge inte känns som det bästa av allt.



söndag 25 augusti 2013

Solrosor

Få saker lyser upp en grå dag som solrosor.

fredag 23 augusti 2013

Tvättlappsbukett


För snart två veckor sedan var jag på en babyshower. Fick lite inspiration från Pinterest och gjorde en "bukett" av tvättlappar som gåva. På håll kunde man nästan missta det för vita rosor. Blev lyckat! Och babyshowern var så mysig och trevlig!

onsdag 21 augusti 2013

Den "långa listan"

Nu är det inte alldeles för långt kvar till dess att Nobelpriset i litteratur tillkännages. Detta händer traditionellt en torsdag i oktober. Vilken torsdag det blir tillkännages i sin tur måndagen innan, kl 10.00, på Svenska Akademiens hemsida.

I februari bloggade Akademiens ständige sekreterare Peter Englund att den "långa listan" var klar. Alltså den första sammanställda listan över alla nominerade. Listan innehåller 195 namn, varav 48 aldrig tidigare är nämnda i dessa sammanhang. Vilka namn som är på listan är förstås hemligt än så länge men det har börjat diskuteras och till och med bettas om det. Bäst pengar får man om nobelpristagaren skulle bli sci-fi-författaren Ursula Le Guin...fast det kanske inte är så troligt :)

År 2011 var det den svenske poeten Tomas Tranströmer som fick priset. Älskar den allmänna glädjen Tranströmers namn nämns!

måndag 19 augusti 2013

En injektion av någon annans litteratur


Denna månads bok i bokcirkeln är Det bästa av allt, av Rona Jaffe (originaltitel: The best of everything. Publicerades 1958).

Jag hade aldrig hört om den förut och det var någon annan i bokcirkeln som pushade den som månadens bok. Jag älskar när det blir så! När andra man värdesätter utsätter en för litteratur man inte själv skulle valt. Min erfarenhet är att man då injiceras med nya tankar, nyanser och sätt att se världen på. Ungefär som när man shoppar med en kompis med helt annan stil än en själv. Då provar man plagg man aldrig skulle sett två gånger åt och upptäcker - "men jag passar ju faktiskt i puderrosa"...!

Ser fram emot månadens läsning.

lördag 17 augusti 2013

Norrländska sommarminnen

Jag är så tacksam för den sista semesterveckan som jag & G tillbringade hos släkt i Luleå.

Utsikten från stugan...känslan att springa ner till vattnet...

Överlyckliga hundar som rullar sig i sanden innan de springer i vattnet.
Hästliv...

Renskav över öppen eld.
Hallon, blåbär, smultron och några jordgubbar - plockade i slänten på väg upp från badet.


fredag 16 augusti 2013

Egna gurkor

Någon gång ska jag bo någonstans där jag kan ha ett eget växthus. Fick se mosters växthus när vi var i Luleå och det var imponernade!


Särskilt gurkorna var otroligt stora och fina...och SÅ goda!


torsdag 15 augusti 2013

Axel Oxenstierna - del 4 Jakten på en drottning


Ebba Brahe

Gustav Adolf blev förälskad i Ebba Brahe, riksdrotsen greve Magnus dotter. Han ville göra henne till sin drottning men det var hans mamma änkedrottningen Kristina, helt emot.

Flera medlemmar i rådet, kanske främst Axel, försökte lirka till kungens fördel för att han skulle få gifta sig med Ebba och ett tag såg det ut att lyckas. Men när det väl kom till kritan var änkedrottningen benhård. Hon tillät inte sin son att gifta sig med grevedottern.

Gunnar Wetterberg menar att man kan se spänningar mellan kungen och Axel fram till denna tid. Kungen verkar ha skyllt det faktum att Älvsborgs lösen blivit så dyrt på Axel. I och med händelserna kring Ebba Brahe verkar det dock vända menar han.
”I det som låg kungen närmast hjärtat gjorde kanslern vad han kunde för att bryta änkedrottningens motstånd”, skriver Wetterberg.

Vid sommaren 1615 - när affären med Ebba var avslutad - började en seriös jakt efter en drottning åt Gustav Adolf. Kungens val för denna gång på någon som änkedrottningen också gillade; nämligen Maria Eleonora av Brandenburg.
Det finns mycket att säga om den historien i sig - den involverar bl a en hel del motstånd från Maria Eleonoras familj till en början. Men Gustav Adolf gav sig inte utan reste förklädd för att själv träffa Maria. De blev förälskade men Marias mor visade bort Gustav Adolf. Han reste runt i Tyskland medan Maria Eleonora bearbetade sin mor och till slut gav hon med sig.

Maria Eleonora
Axel betroddes uppdraget att hämta Gustav Adolfs blivande brud till Sverige.

Den 25 november 1620 gifte de sig och Sverige fick en tyskfödd drottning. Tydligen ska Axel i ett brev skrivit följande ord om Maria Eleonora:
”Jag kan icke nog tacka Gud att min nådige konung får en så dygdig, väluppfostrad och väl gestaltad gemål.”

Men Wetterberg skriver:
”Tids nog skulle ahns uppfattning om Maria Eleonora förändras.”
Axel Oxenstierna - makten och klokskapen, Wetterberg Gunnar, Bokförlaget Atlantis AB 2013

Vet inte helt vad det innebär men det visar väl sig. Blir som en härlig cliffhanger till längre fram, haha!


På återhörande från Axel.

onsdag 14 augusti 2013

Konsten att "shabba" ett skåp


Mellan matsalsdelen och köksdelen hos moster står detta fina skåp. Det har varit ett vanligt 70-tals-furuskåp.

"Jag shabbade till det", berättade moster skrattandes när vi var i Luleå och hälsade på. Jag hade aldrig hört verbet "shabba" förut men det betyder då förstås att göra något shabby chic...! Ett nyord så det förslår...

Men här har ni då konsten att shabba ett skåp (och det verkar inte SÅ svårt):
1. Måla ett lager mörk färg, gärna svart.
2. Måla ett lager vit grundfärg.
3. Ta ett sandpapper och slipa fram lite svart här och där för en sliten finish.

Ett byte av knoppar till något mer passande gör också jättemycket.


Fint blev det!

tisdag 13 augusti 2013

Stars I cannot fathom into constellations


- John Green, The Fault in Our Stars



Bild från imgfave.com

måndag 12 augusti 2013

En fräsch sommarfavorit


Detta har helt klart varit sommarfavoriten. Både som dessert efter middagen men också som ett lite mellanmål när man vill unna sig.

Ta en rejäl klick grekisk yoghurt.
Blanda med 1 msk lemon curd om du känner för att spejsa till det lite.
Häll över en rejäl näve bär du tycker om.
Toppa med cashewnötter, krossade valnötter eller annan nöt du gillar.
Det är också gott att ringla lite honung över alltihop som kronan på verket.

Enkelt och klockrent.

söndag 11 augusti 2013

Axel Oxenstierna - del 3 fred & instiftandet av hovrätten




"Axel Oxenstiernas styrka var redan från början det systematiska sättet att angripa och reda ut svårigheterna. Var sak hade sin tid; det ena gav ofta det andra, men han släppte inte taget förrän problemet var löst."
Axel Oxenstierna - makten och klokskapen, Wetterberg Gunnar, Bokförlaget Atlantis AB 2013

Så karakteriserar Wetterberg den nyblivne rikskanslern.

Axels första analys av Sveriges problem var att ”alla våra grannar är våra fiender”. Det blev prio 1 att ta tag i. Först ut var Danmark med kung Christian IV i spetsen. Axel ledde fredsförhandlingarna (som hölls i Knäred) från Sveriges sida, men det var riktigt svårt. Sverige var inte direkt i ett bra förhandlingsläge. Det blev en dyrköpt fred. Oxenstierna ville se till att Sverige skulle få tillbaka Älvsborg då det var en strategiskt viktig stad. Lösensumman blev tio tunnor guld, omräknat till en miljon riksdaler (!!) som skulle göras i fyra avbetalningar.
Till den första avbetalningen såg det ut som att det inte skulle gå vägen och danskarna skulle få behålla Älvsborg i alla fall. Det gick till och med så långt att kungen lät smälta ned och mynta ut sitt eget bordssilver...! Till resterande betalningar fick Sverige hjälp av holländarna som lånade oss pengar (tack!)

Efter detta gick det bättre. Sverige slöt förbund med Holland och en hyfsat gynnsam fred slöts även med Ryssland. Då var det bara konflikten med Polen som var kvar (med Gustav II Adolfs kusin Sigismund som kung).

När det väl var såhär pass lugnt började Axel styra fokuset inåt och ta itu med statsbygget. Axel hade helt andra idéer än vad Karl IX hade haft. Karl IX hade velat fokusera på att se över och skriva om landslagen. Men Axel tyckte att det var bättre att fokusera på tillämpandet av lagen.

På baksidan av boken jag läser står det att Axel ”höll samman byggandet av den moderna staten” och att han ”grundade flera institutioner som håller än idag”. Jag har varit väldigt nyfiken på vilka dessa insitutioner är. Här har vi då den första: hovrätten!

Svea hovrätt
Axel, rådet och kungen skissade fram ett förslag på en ny rättegångsordning och den lades fram för riksdagen och drevs igenom 1614.

Några saker som detta innebar var att:
  • häradsrätten och lagmansrätten var tvugna att nedteckna alla domar och domskäl och skicka in till granskning av en särskild ämbetsman vid hovrätten.
  • det blev svårare att avrätta folk, dödsdomar fick nämligen inte verkställas innan de hade stadsfästs av hovrätten.
  • bevisbördan hamnade mer hos den som anklagade och inte hos den svarande. Känns så självklart nu men det var inte det då. ”Oskyldig tills bevisat skyldig”.
Axel ville att hovrätten skulle vara högsta instans men det blev inte riktigt så. Kungen ville behålla sin rätt att benåda så kungen blev kvar över hovrätt.

Axel såg till att hovrätten organiserades som ett kollegium - alltså att alla medlemmar lade sin egen röst och behövde motivera den. Han såg också till att en regel infördes som sa att de riksråd som dömt i ett mål i hovrätten inte fick delta om samma mål kom upp till revision i rådet.

Ansvaret för hovrätten lämnades till drotsen (om ni minns så var det han som var ansvarig för rättsväsendet och var den förste av de fem främsta ämbetena), men Axel jobbade vidare tillsammans med drotsen för den fortsatta utvecklingen av hovrätten. I viktiga mål kallades Axel ofta in som bisittare.

Efter hand blev det tungt för en ensam hovrätt att sköta allt så nya hovrätter inrättades för Finland i Åbo (1623), för de baltiska provinserna i Dorpat (1630) och för Götaland (Göta hovrätt) i Jönköping (1634).

Utvecklingen av rättsväsendet gjorde att behovet av ordentligt utbildade jurister ökade. På sätt fick Uppsala universitet ett uppsving kring juridik och hovrätten fick snabbt betyda mycket för utbildningen och för de många ”ofrälse” (alltså borgare och bönder - de var inte ”frälsta/befriade från skatten”) som studerade där. Juridikstudenter fick komma till hovrätten som ”auskultanter” = lyssnare, sitta med och skriva förslag på egna domar. Många sådana här auskultanter blev under stuidetiden anställda som lagläsare vid hovrätten. Den tidens substitut till CSN :)

Svea hovrätts logga
Hovrätten - där har vi alltså den första sak vi har kvar i modern tid som vi mångt och mycket kan tacka Axel Oxenstierna för...!



På återhörande från Axel.

lördag 10 augusti 2013

Make-over av lampa

En av sommarens makeover-projekt har varit denna lampa. Lampskärmarna rök då de var trasiga på flera ställen. Försökte först spraymåla dem vita men när man tände lampan lyste bara brunt igenom.
Landade tillslut i att jag tyckte att det var finast utan lampskärmar.

Själva lampan spraymålade jag helt enkelt med ljusgrå färg köpt på Bauhaus. Ett lager räckte gott och väl. Men man fick tänka på att vara noga då det var många vinklar att nå in till.

Här gällde det dessutom att ha tålamod. Först spraya ena sidan, vänta tills det torkat för att kunna luta den på andra sidan och spraya den.

Före
Efter
En sak att tänka på när man målar med sprayfärg är hur mycket färg som faktiskt sprids i luften. Se till att vara utomhus, helst på en vindstilla dag. Ha ett ordentligt stort underlag under det du sprayar. Luften kommer bära färg flera meter bort (beroende på hur mycket det blåser) så det kan gå riktigt illa för omgivningen (dina egna kläder, anda möbler, husfasader osv) om man inte är försiktig. Att inte slarva med detta fick jag lära mig den hårda vägen för ett par år sedan...
Men är man bara lite noga så är sprayfärg ett otroligt smidigt verktyg!

fredag 9 augusti 2013

That's the thing about pain

Ännu ett fantastiskt citat från The Fault in Our Stars...

Bild från through-0ceaneyes.tumblr

Bild från or-so-i-feel.blogspot

torsdag 8 augusti 2013

The Fault in Our Stars

Bild från thepoetrycooker.blogspot.com

Måste nämna en bok som jag läste för 1,5 år sedan när den kom ut - i januari 2012. Den blev aktuell i mitt liv igen nu då min vän Emma lånade och läste den över semestern. Hon kom rödgråten och lämnade tillbaka den när hon var klar.

The Fault in Our Stars (på svenska: Förr eller senare exploderar jag) debuterade som etta på The New York Times Best Seller-lista för young adult fiction och boken stannade där i sju veckor. Dessutom utnämnde TIME Magazine den som den bästa romanen för 2012. Och då ska man komma ihåg att det var samma år som JK Rowling släppte ny bok...!

Detta är en sådan bok där jag egentligen vill säga varken bu eller bä om handlingen då jag verkligen inte vill spoila något. Men det jag kan säga är att jag aldrig läst en bok som gestaltar balansen mellan död och liv så väl som denna. Har heller aldrig läst en bok som hanterar ämnet cancer så väl som denna.

Antagligen även 2013 mest läsvärda bok.

Från Megan Holgate på Pinterest.

onsdag 7 augusti 2013

Hallonfrukost


Gick ut i trädgården och plockade några hallon till filen imorse... Lever en ljuv tillvaro just nu!

Axel Oxenstierna del 2 - från födelse till rikskansler

Jag njuter verkligen av att läsa Gunnar Wetterbergs bok! Kommer fortsätta att sammanfatta innehållet i en bloggserie om Axel Oxenstierna.

I del 1 satte jag honom bara i ett historiskt sammanhang. Klicka här för att läsa del 1.

Nu till åren från födsel till det att han blev rikskansler:


Axel var av släktet Oxenstierna. "Stierna" i namnet kommer från tyskans "stirn" som betyder panna. Släkten hade nämligen en oxpanna på sitt vapen. De hette alltså Oxpannor. Oxenstierna har alltså inget med "stjärna" att göra.

Axel föddes 16 juni 1583 på gården Fånö i Uppland. När Axel var drygt ett år gammal flyttade familjen till Reval (nuvarande Tallin) där de bodde ett antal år.

De sista årtiondena av 1500-talet var väldigt stökiga och labila i Sverige. Jag ska inte gå in på det för mycket men grundläggande kan man säga att det var då Gustav Vasas söner höll på att slå ihjäl varandra m fl över Sveriges tron.


Erik XIV (uppe t v), Johan III (uppe t h) och Karl IX (nere t h) - alla har de en siffra för alla lyckades de vara kung åtminstone ett tag. Även Johan IIIs son Sigismund (nere t v) var kung ett tag innan han besegrades av sin farbror Karl som då blev Karl IX. Högadeln drogs in i stridigheterna och det var en farlig tid då man vips kunde finna sig vara släkting till någon på den förlorande sidan och då förtjäna avrättning som förrädare.

Axels mamma insåg att hon behövde göra något för att vara säker på att hennes söner skulle vara utom fara så hon skickade iväg dem till att utbildas utomlands.
I början av 1599 drog Axel iväg med två av sina bröder; Krister och Gabriel.

Bröderna reste i 4,5 år. Ner genom Sverige, stannade på universitet i Rostock, Wittenberg m fl. Axel tog sina stuider mer seriöst än många andra i hans generation. Han skaffade sig en bred och på många områden djup utbildning i allt som ansågs viktigt: teologi, logik, retorik, statsvetenskap, juridik och mattematik. Dessutom läste han de tre klassiska språken (latin, grekiska och hebreiska) - var dessutom en duktig latinist ansåg samtiden - och lärde sig under resan även tyska.
I början av 1603 steg bröderna i land i Kalmar igen.

När de kom hem till Sverige hade lugnet inte lagt sig helt men många adelsmän hade följt Sigismund i landsflykt eller blivit dödade i blodbadet i Linköping. Karl IX hade makten.

På hösten 1604 begav sig Axel till hovet. Man vet inte så mycket om vad han gjorde där den första tiden mer än att han fortsatte studera en det. Mest statsrätt och historia. Under 1605 fick Axel mer att göra och den 17 december 1605 gick Axel varaktigt in i kungens tjänst.

År 1607 gifte sig Axel med Anna Åkesdotter av släkten Bååt.

Karl IXs stora projekt var en revision av landslagen för den hade typ inte fått ordentlig tillsyn sen 1300-talet. Ska inte gå in på det för mycket men en viktig händelse är att riksdagen och kungen inte alls tyckte lika och de gick ihop sig riktigt ordentligt. Natten mellan 10 och 11 augusti fick kungen ett kraftigt slaganfall. En del historiker hävdar att slaganfallet i själva verket inträffade efter att han upprört tilltalat riksdagen men det vet man inte säkert. Hur som helst så var Karl IXs hälsa rejält försvagad efter denna punkt.

En annan sak som riksdagen och Karl IX var oense om var om man skulle kriga med Danmark. Det låg förstås massa olika saker till grund för detta, men för att sammanfatta kan man säga att varken svenska eller danska riksrådet ville ha krig. De ville däremot Karl IX och danske kungen Christian IV. De var i luven på varandra hela tiden. Skrev brev till varandras riksråd och klagade på varandras länder och avvisade samtidigt att det egna landet skulle gjort något fel.

I maj 1610 samlades rådet för att diskutera hur man skulle svara på det senaste brevet från Danmark. Kungen ville sätta hårt mot hårt och inte gå med på svenska eftergifter men det ville inte rådet gå med på. Rådet skrev ett eget förslag till svar som gjorde kungen vansinnig. Det finns så pass mycket kvar att man kan jämföra rådets vilja med Axels egna utkast som han tog med till mötet och de är otroligt lika. Det verkar därför som att detta var det första dokumenterade tillfället då Axel drivit igenom sin politiska taktik i rådet.
Karl IX lyssnade tillfälligt men snart drogs det upp igen och denna gång struntade Karl helt enkelt i rådet och skickade sitt eget svar (!!) och i och med det var kriget i princip igång.
Det gick inte bra för Sverige. Danskarna gick in i Sverige och erövrade Kalmar. Då gjorde Karl något som får mig att tänka att han måste varit galen eller extremt kaxig, eller antagligen båda två; han skrev brev till Christian IV och sa att han tyckte att de skulle lösa konflikten på gammalt hederligt vis: genom att de båda kungarna möttes i envig (!!). Ett par dagar senare svarade Christian med ett extremt kaxigt brev som finns bevarat (älskar detta!). Högst upp i brevet skrev han: "Utfärdat på Vårt (!) slott Kalmar". Måste citera brevet då det är helt fantastiskt:

"Vad angår den kamp du erbjuder Oss, förefaller den Oss spott värd av den orsak, att Vi är utmärkt klar över att du redan är nog så slagen av Gud i himlen, så att det är mycket bättre att ynka dig än att slåss och fäktas med dig. En varm kakelugn vore dig mycket tjänligare än en sådan skärmytsling eller kamp och därtill en god medikus, som kunde sätta ditt huvud i lag igen. Du skulle skämmas gamle narr, att på så vis angripa en ärlig herre, vilket du säkert har lärt av gamla skökor, som brukar värja sig med skäll och smäll."

På något sätt blir historien så levande när man läser något sådant där!

Danskarna tog även Öland men det lyckades unge Gustav Adolf (Karls son) ta tillbaka. Karl blev snabbt svagare och dog den 30 oktober 1611.

Hittade ingen målning av Gustav Adolf som ung...

Axel blev en av drottningens närmaste rådgivare under tiden då Karl var döende och mer och mer blev Axel en av rikets ledande män.

Gustav Adolf var 16 år då hans far dog och var allts egentligen inte myndig att ta över tronen (vilket man enligt lag blev vid 24 års ålder). MEN Karl IX hade satt Gustav Adolf till att få en riktigt konungslig utbildning väldigt tidigt. Gustav Adolf hade dessutom visat sig mogen både vid tillfällen då han behövt ha att göra med riksdagen och rådet då hans far var sjuk men också i strid som när han t ex tog tillbaka Öland. Riksdagen bestämde därför att Gustav Adolf skulle bli kung direkt.

Axel fick sin roll som rikskansler den 6 januari 1612 bara drygt en vecka efter det att Gustav Adolf formellt hade antagit regeringen.

På 1600-talet var dessa rikets fem viktigaste ämbeten:
1. Drotsen (ansvar för rättsväsendet)
2.Marsken (ledde krigsmakten)
3. Riksamiralen (ledde flottan)
4. Rikskanslern (ledde kungens kansli - papper & admin helt enkelt)
5. Riksskattmästaren (skötte pengarna)

Tidvis hade vissa av ämbetena mest varit titlar men Oxenstierna steppade upp direkt och tog kontroll över kungens kansli.


Axel var alltså bara 28 år gammal när han blev rikskansler på nyåret år 1612. Det vanliga var att man var 40-50 år innan man hade hunnit bli kvalificerad...!

Sveriges läge var mycket utsatt när Axel blev rikskansler. Under våren 1612 skrev Axel en genomgående analys av landets bekymmer. Det blev tio punkter där den första inleddes med orden: "Alla våra grannar är våra fiender."

Det var läget i Sverige när Axel landade i den roll som han sedan skulle ha fram till sin död.

--
På återhörande om Axel!


Livets goda

Det blir inte mycket bättre än såhär.

tisdag 6 augusti 2013

Åkerbärsjakten

I norra halvan av Sverige växer åkerbäret. Den godaste smak på denna jord. Jordgubbar, släng er i väggen. Hjortron, släng er i väggen. Choklad, släng dig i väggen...!

Att Luleåresan skulle innehålla en åkerbärsjakt kändes given. Men det är ett trassel att plocka och rensa, så man behöver vara motiverad att få tag på dem.

Åkerbären växer i igenvuxna åkrar och liknande så först får man finna sig i att vada i högt gräs. Det är en bra idé att ta på sig långärmat och långbyxat...

Moster <3
Sedan gäller det att hålla ögon och näsa öppna. Du känner i luften att du närmar dig för du känner den karakteristiskt söta doften. Man får i princip plocka på huk för att upptäcka bären.

Den som söker han finner.
På engelska kallas de Arctic Raspberrys - de är nämligen släkt med hallonen, fast oändligt mycket godare!

Åkerbär (Rubus Arcticus)
Man behöver rensa bären direkt när man kommer hem för de saftar ihop sig snabbt. Man får dessutom räkna med att det tar lika lång tid att rensa som det tog att plocka eftersom att bärets fäste nästan måste "opereras" bort. Men smaken är mödan värd!

Ett bra tips är att använda en rentvättad nagelsax som verktyg!

Stick ner, knipsa till och dra ur.
Bären hamnade på glass efter maten. Gott!

Lägg bären i en skål och sockra. Låt stå och dra till sig och ät sedan till vaniljglass.
Till middag blev det grillade burgare gjord på nymald högrev. Måtte varit de godaste burgare jag ätit i mitt liv!


Axel Oxenstierna del 1 - sammanhanget


Har börjat läsa mitt livs första biografi. "Axel Oxenstierna - makten och klokskapen" av Gunnar Wetterberg.

Inser att de flesta kanske antingen somnat eller skrattar åt mig nu men för den lilla (?) skara som finner det intressant tänkte jag ge Axel (vi är du med varandra vid det här laget) flera inlägg längs vägen. Boken är nämligen 549 sidor varav jag hittills läst 72 och det finns redan saker att säga.

Inser också att förfarandet att dela upp det hela ökar chansen att andra utöver Axels fanclub kanske kan finna det intressant.

I detta första Axel-inlägg tänkte jag börja så enkelt som att bara  sätta honom i ett sammanhang.

Axel Oxenstierna har fascinerat mig sen mellanstadiets historielektioner då han kortfattat nämndes som den som tog hand om landet när den unga Kristina för tidigt blivit drottning efter hennes fars (Gustav II Adolfs) död i slaget vid Lützen. Axel brukar omtalas som en politiskt viktig person men mycket mer än så fick i alla fall inte jag lära mig i skolan. Tyvärr, vill jag säga, då Axel var den störste (?) administratör Sveriges historia sett och Sveriges ende europeiske statsman.

Han föddes 16 juni år 1583 på Fånö i Uppland. På nyåret 1612 blev han rikskansler, endast 28 år gammal. Han behöll posten fram till sin död 28 augusti år 1654.

För att få lite sammanhang kan jag säga att vid Axels tillträde som rikskansler hade Sveriges kung Karl IX nyligen dött (1611) och efter honom kom Gustav Adolf.
För ytterligare sammanhang kan jag säga att detta är nästan hundra år efter Stockholms blodbad som inträffade 1520.

Det är nog så mycket jag vågar ta i ett inlägg. I nästa Axel-inlägg tänkte jag kanske fokusera på vägen som ledde fram till hans utnämnande som rikskansler år 1612.

Återkommer till Axel.

"The town was paper but the memories were not"



En dag min första semestervecka i juli sträckläste jag Paper towns av John Green.Vilken bok. Vilken BOK.

Har läst hans två första romaner Looking for Alaska och An Abundance of Katherines, med god behållning. Läste sedan han senaste bok The Fault in Our Stars som fått otroligt mycket goda vitsord och blivit utnämnd till årets bok 2012, eller något sådant. Håller med de flesta om att The Fault in Our Stars är John Greens främsta verk. Största litterära verk.

Men.

Paper Towns är min favorit. För den är på något sätt min.
Den pendlar mellan humor och allvar, skratt och sorg som i princip alla Greens böcker - men den gör det såååå utsööökt. Fastnade framför allt för hur han beskriver hur man ser andra människor. Hur man lär känna andra människor.

Jag älskade den.

Bild från lizziedarcys.tumblr.com

Bild från observando.net

måndag 5 augusti 2013

Äntligen Luleå


På plats i Ersnäs utanför Luleå. Underbart att återse min älskade släktingar!

Familjen har utökats med två nya islandshästar sedan jag var här förra sommaren. Nämligen unghästen Draumur till höger och Moldi i mitten - kusin Sophias hästar. Till vänster syns Leiknir - moster Ingegerds häst.

En diskussion vid middagsbordet om huruvida hästarna skulle låta en sitta upp i hagen utan ens en grimma ballade ur i någon slags vad som direkt behövde genomföras. Så ut i hagen bakom huset for vi, skrattandes, deklarerandes "Det här är inte en bra idé...!"och Maria satt upp på hästen. Kändes som när vi var 10, 12 år och galopperade i skogen fast vi inte riktigt fick. Dundrade fram i flickaktigt övermod. Gick bra i typ 30 sekunder men sen satte Moldi av och Maria drattade i backen.
Så då vet vi det...!
(Inga människor eller djur skadades vid detta experiment. Endast Marias vita byxor fick sig en kyss av gräset... :)


Norrland <3

Loppisfynd från Småland


Så glad för mina loppisfynd under Smålandstrippen!


Hittade massa ljusstakar för typ en femma stycket. Tänkte göra en liten klunga av ljus på skänken vid en vägg där vi tänkt göra ett litet tavelkollage med bilder från bröllopet osv. Vi har fortfarande inte framkallat några bilder, trots att vi varit gifta i två år nu, haha! Men nu tänker vi att vi ska få upp lite guldaktiga ramar på väggen med lite fina bilder.


Har länge saknat en rejälare, smal, hög vas. Har bara haft korta, tjockare vaser så att alla blombuketter har behövt kapas på mitten! Hittade en perfekt vas på en loppis i Mariannelund. Hittade också två bröd/fikakorgar, tre vita linneservetter (som hamnar i högen som vänter på att få monogram), en vacker gammal lärobok i näringsgeografi och en påse tygtrasor som jag har en liten framtida tanke med. Återkommer till det.


På Erikshjälpen i Vimmerby hittade jag mitt roligaste och mest otippade fynd! Jag är väldigt förtjust i skissade, gamla stadsbilder så jag gick närmre dessa för att kika och fick en överraskning. Bilderna föreställer the Bullring & St Martins i Birmingham, New Street i Birmingham och High Street i Solihull. Tre av mina mest besökta platser under året jag bodde i Birmingham, England! Givetvis fick de följa med hem.


I lördags var vi i Torsås på släktträff för min svärmors sida. Svärmor är nämligen uppväxt i Söderåkra. Det var supertrevligt! Under dagen besökte jag, G och svärmor hantverkarmässan i Gullebo. Överallt stod människor och sålde sitt hantverk och överallt doftade det trä, nyslungad honung och brända mandlar.

Hittade 8 st fina, enkla smörgåsbrickor i trä. De blir fina vid soppskålen i höst. Köpte också två vackert snidade smörknivar. En i ene och en i plommonträ.

Hittade även en äldre dam som sålde gamla apotekarburkar med träslevar för 15 kr stycket...! Har sett liknande på Åhlens för betydligt mer så jag blev extra glad!


Denna lilla spegel fick jag med hem som ett fint minne av svärmor. Hennes stora mål var att hitta en hantverkare hon träffat som barn. Hon mindes att han brukade rista in vackra små dekorationer i glas och att han en gång gjort en spegel till henne.
Just som vi var färdiga att ge upp och åka tillbaka till släktträffen hittade vi honom! Där satt han med sitt lilla bord och sina speglar. Givetvis kunde svärmor inte låta bli att köpa speglar till alla sina 4 döttrar och till sin sonhustru och de två äldsta flicke-barnbarnen! <3