lördag 30 juni 2007
fredag 29 juni 2007
a womans work is never done
idag var alla uthyrningsputtar borta. eller a, alla utom en. när jag hyrt ut den enda puttern beslöt jag mig att det enda rätta var att upplysa niklas om vår situation. gissa vad han gjorde! jusst det, skyllde på magnus! haha fast i det här fallet var jag faktiskt benägen att hålla med niklas om att han var den mest sannolika boven i dramat. niklas sa irriterat
"ja sara, ja har sagt till honom att han ska ge f*n i våra uthyrningsklubbor...!"
och så lyfte han på luren och ringde magnus omedelbums och frågade vad han gjort av dem. lr som han uttryckte sig:
"magnus, var har du gjort av all våra uthyrningsputtrar?! sara stod här o var helt desperat när jag kom hit...!" varpå han blinkar åt mig som för att ursäkta den lilla vita lögnen.
när han la på kunde jag (som var lite stolt över att jag faktiskt för en gångs skull känt lugnet trots problemet) inte låta bli att säga, med glimten i ögat förstås:
"men niklas...nu sprider du ju en falsk bild av mig..."
"nääää de gör jag väl inte! du var ju precis desperat!" svarade niklas som att han trodde på det själv.
"nä, då ska du se mig när jag är desperat" sa jag o illustrerade genom att rulla med ögonen och tjuta "ni-i-i-i-klas..!!!" o snabbt pladdra "vi har inga puttrar, finns det verkligen inga fler puttrar, bara en vänster, de e inte många som spelar vänster, fattar inte var alla tagit vägen, de var här förut bla bla bla"
vi skrattade och vände oss sedan som en man och spanade ut i Golfshopen för o se om de var några kunder där. Shopens goda rykte ska iaf inte få fläckas. he!
puttrarna stod tydligen uppe i magnus förråd. niklas gick genast och hämtade dem och hittade där även ett par av våra demo-klubbor, bland annat en Nike Ignite klubba vi letat överallt efter. niklas drog en lättnadens suck (eller var det kanske en "gripande-slarviga-magnus-suck") när han satte tillbaka Igniteklubban i demoklubbsbagen och sa något dräpande om vår eminente tränare. två sekunder senare famlar niklas vilt i fickorna o säger
"men sara...var har jag gjort av mina nyklar?"
men män alltså.
"ja sara, ja har sagt till honom att han ska ge f*n i våra uthyrningsklubbor...!"
och så lyfte han på luren och ringde magnus omedelbums och frågade vad han gjort av dem. lr som han uttryckte sig:
"magnus, var har du gjort av all våra uthyrningsputtrar?! sara stod här o var helt desperat när jag kom hit...!" varpå han blinkar åt mig som för att ursäkta den lilla vita lögnen.
när han la på kunde jag (som var lite stolt över att jag faktiskt för en gångs skull känt lugnet trots problemet) inte låta bli att säga, med glimten i ögat förstås:
"men niklas...nu sprider du ju en falsk bild av mig..."
"nääää de gör jag väl inte! du var ju precis desperat!" svarade niklas som att han trodde på det själv.
"nä, då ska du se mig när jag är desperat" sa jag o illustrerade genom att rulla med ögonen och tjuta "ni-i-i-i-klas..!!!" o snabbt pladdra "vi har inga puttrar, finns det verkligen inga fler puttrar, bara en vänster, de e inte många som spelar vänster, fattar inte var alla tagit vägen, de var här förut bla bla bla"
vi skrattade och vände oss sedan som en man och spanade ut i Golfshopen för o se om de var några kunder där. Shopens goda rykte ska iaf inte få fläckas. he!
puttrarna stod tydligen uppe i magnus förråd. niklas gick genast och hämtade dem och hittade där även ett par av våra demo-klubbor, bland annat en Nike Ignite klubba vi letat överallt efter. niklas drog en lättnadens suck (eller var det kanske en "gripande-slarviga-magnus-suck") när han satte tillbaka Igniteklubban i demoklubbsbagen och sa något dräpande om vår eminente tränare. två sekunder senare famlar niklas vilt i fickorna o säger
"men sara...var har jag gjort av mina nyklar?"
men män alltså.
torsdag 28 juni 2007
jag känner mig fantastisk ;D
att göra listan för dagen:
ringa nutte
ringa jocke
skriv färdigt det låååååååååååånga mailet till sophia
handla
sy draperierna till Golfshopen
och kan ni tänka er, för första gången på jag vet inte hur länge, kan jag faktiskt säga att jag gjorde allt jag skulle göra.
ringa nutte
ringa jocke
skriv färdigt det låååååååååååånga mailet till sophia
handla
sy draperierna till Golfshopen
och kan ni tänka er, för första gången på jag vet inte hur länge, kan jag faktiskt säga att jag gjorde allt jag skulle göra.
onsdag 27 juni 2007
en dag där molnen verkade skina som solen
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
det har varit en så fantastiskt, otroligt UNDERBAR DAG!!
lyssnade på Erik Runessons "Highway soul" typ hela morgonen. så gripande bra text. gick o lyssnade o lät de sjunka in.
johanna droppade förbi vid lunch och vi gick tillsammans till daniel där han o patrick lagade mat åt oss. vilka pojkar va? senare när vi satt o kollade på gamla bilder som daniel tagit ringde min telefon från ett nummer ja inte kände igen. blev mycket förvånad när jag svarde; det var Erik Runesson! helt galet..! erik runesson e en sån person som jag verkligen ser upp till. han e ett musikaliskt geni som jobbat länge med Ny Generations Konsertteam. han e en sån person som jag måste "efternamna": när jag pratar om honom måste jag säga erik runesson. kan inte bara säga erik (erhm..runesson). grejen e att han ska gifta sig i juli och nu frågade han om jag ville spela fiol på hans bröllop..!! heeeeeeeeeeeeeeeelt gripande galet!! E R I K R U N E S S O N undrade om jag ville spela på hans bröllop. aa. ja sa att det ville jag gärna (om de nu va nån som inte fattat det själv).
så draperierna till Golfshopen fick vänta (skulle sytt dem idag), istället letade jag igenom varenda nothög i hela huset på jakt efter snygga stråkarrangemang. ringde även en av fiollärarna på min gamla musikskola och frågade om hon hade några idéer och arrangemang. hon skulle spana o sen ringa tillbaka. aa, de här e bara för coolt alltså..
lite senare när jag var i full gång med att rannsaka iTunes efter låtar som skulle kunna funka med fiol o cello som ingångsmarch ringde telefonen igen. den här gången var det dock ett nummer som kändes igen; det var Mogul..! han hade också spännande nyheter, men det får jag blogga om senare, när det inte längre räknas som classified material.
aa hjälp vilken underbar dag...helt sanslöst.
bäst att sluta när man e på topp..så ja går nog o lägger mig nu.
a thousand times goodnight
det har varit en så fantastiskt, otroligt UNDERBAR DAG!!
lyssnade på Erik Runessons "Highway soul" typ hela morgonen. så gripande bra text. gick o lyssnade o lät de sjunka in.
johanna droppade förbi vid lunch och vi gick tillsammans till daniel där han o patrick lagade mat åt oss. vilka pojkar va? senare när vi satt o kollade på gamla bilder som daniel tagit ringde min telefon från ett nummer ja inte kände igen. blev mycket förvånad när jag svarde; det var Erik Runesson! helt galet..! erik runesson e en sån person som jag verkligen ser upp till. han e ett musikaliskt geni som jobbat länge med Ny Generations Konsertteam. han e en sån person som jag måste "efternamna": när jag pratar om honom måste jag säga erik runesson. kan inte bara säga erik (erhm..runesson). grejen e att han ska gifta sig i juli och nu frågade han om jag ville spela fiol på hans bröllop..!! heeeeeeeeeeeeeeeelt gripande galet!! E R I K R U N E S S O N undrade om jag ville spela på hans bröllop. aa. ja sa att det ville jag gärna (om de nu va nån som inte fattat det själv).
så draperierna till Golfshopen fick vänta (skulle sytt dem idag), istället letade jag igenom varenda nothög i hela huset på jakt efter snygga stråkarrangemang. ringde även en av fiollärarna på min gamla musikskola och frågade om hon hade några idéer och arrangemang. hon skulle spana o sen ringa tillbaka. aa, de här e bara för coolt alltså..
lite senare när jag var i full gång med att rannsaka iTunes efter låtar som skulle kunna funka med fiol o cello som ingångsmarch ringde telefonen igen. den här gången var det dock ett nummer som kändes igen; det var Mogul..! han hade också spännande nyheter, men det får jag blogga om senare, när det inte längre räknas som classified material.
aa hjälp vilken underbar dag...helt sanslöst.
bäst att sluta när man e på topp..så ja går nog o lägger mig nu.
a thousand times goodnight
tisdag 26 juni 2007
magnus johansson - få två, betala för en
"en busschaufför, en buschaufför, de e en man me glatt humör!" kände jag för o sjunga imorse. den snälle busschaffisen lät mig åka me när han skulle lämna bussen, det var nämligen åt samma håll som Golfklubben..! så slapp jag gå hela den långa vägen!
när han hörde var jag jobbade sa han att det visst fanns en buss jag kunde ta. tydligen kan man ta åttan (som börjar gå betydligt tidigare än femman som jag normalt åker på vägen hem) o så gå av en bit från klubben. i vilket fall som helst skulle det bli mycket kortare att gå om jag gjorde på detta viset. vilket fynd! (trots att jag hör Gillian från "Du är vad du äter" säga att jag verkligen borde gå den där 40 minuters promenaden). den busschauffören fick mig att känna att morgonstund verkligen har guld i mun.
tyvärr var jag inte lycklig speciellt länge. fick en allergiattack när ja kom till Golfshopen och nös o ja vet inte allt ända fram till lunch. i skrivande stund kliar näsan så jag känner för att knipsa av den. jag vet inte vad här inne det är som utlöser det...?! gripande...
idag är det som bekant måndag och det innebär på Golfklubben att det är juniorträning. och det är ungefär så mycket jag vet om den saken. jag borde verkligen närmre ta reda på magnus schema så att jag svara på frågorna alla ställer om honom och utbildningarna o lektionerna han ger..! som de e nu kan jag nästan bara hänvisa till hans mobil o den ringer stup i kvarten. magnus lämnar alltid mobilen på kontoret när han har lektion (vilket jag tycker e bra) och medan han är borta ringer alltid telefonen så han har miljarder missade samtal när han kommer tillbaka.
iaf. ikväll var det andra kvällen i juniorträningen. det är så kul o stå o titta lite på alla småttingarna med små, små golfklubbor som står o övar vid övningsgreen. en del är så fokuserade, trots sin unga ålder, men de flesta är fortfarande, såhär tidigt i kursen, ganska okoncentrerade och distraheras lätt. en liten kille kollade på sin mor som satt vid fikaborden och tittade o väntade, varje gång magnus sa åt honom något. hans ögon sa
"aaaa maaaammaaaa! han praaaatar med miiiig!!"
magnus har den effekten ibland.
efteråt när mamman kom in i shopen för att betala Magnus för kursen sa hon:
"jaa, nästa gång kanske jag ska sitta någon annanstans..så han blir lite mer koncentrerad..!"
varpå magnus säger:
"men de e så; barn lyssnar inte. en timmes lektion...lär de sig något får man vara glad."
haha japp, de e vår magnus det. Golfpro och barnpedagog, two in one.
när han hörde var jag jobbade sa han att det visst fanns en buss jag kunde ta. tydligen kan man ta åttan (som börjar gå betydligt tidigare än femman som jag normalt åker på vägen hem) o så gå av en bit från klubben. i vilket fall som helst skulle det bli mycket kortare att gå om jag gjorde på detta viset. vilket fynd! (trots att jag hör Gillian från "Du är vad du äter" säga att jag verkligen borde gå den där 40 minuters promenaden). den busschauffören fick mig att känna att morgonstund verkligen har guld i mun.
tyvärr var jag inte lycklig speciellt länge. fick en allergiattack när ja kom till Golfshopen och nös o ja vet inte allt ända fram till lunch. i skrivande stund kliar näsan så jag känner för att knipsa av den. jag vet inte vad här inne det är som utlöser det...?! gripande...
idag är det som bekant måndag och det innebär på Golfklubben att det är juniorträning. och det är ungefär så mycket jag vet om den saken. jag borde verkligen närmre ta reda på magnus schema så att jag svara på frågorna alla ställer om honom och utbildningarna o lektionerna han ger..! som de e nu kan jag nästan bara hänvisa till hans mobil o den ringer stup i kvarten. magnus lämnar alltid mobilen på kontoret när han har lektion (vilket jag tycker e bra) och medan han är borta ringer alltid telefonen så han har miljarder missade samtal när han kommer tillbaka.
iaf. ikväll var det andra kvällen i juniorträningen. det är så kul o stå o titta lite på alla småttingarna med små, små golfklubbor som står o övar vid övningsgreen. en del är så fokuserade, trots sin unga ålder, men de flesta är fortfarande, såhär tidigt i kursen, ganska okoncentrerade och distraheras lätt. en liten kille kollade på sin mor som satt vid fikaborden och tittade o väntade, varje gång magnus sa åt honom något. hans ögon sa
"aaaa maaaammaaaa! han praaaatar med miiiig!!"
magnus har den effekten ibland.
efteråt när mamman kom in i shopen för att betala Magnus för kursen sa hon:
"jaa, nästa gång kanske jag ska sitta någon annanstans..så han blir lite mer koncentrerad..!"
varpå magnus säger:
"men de e så; barn lyssnar inte. en timmes lektion...lär de sig något får man vara glad."
haha japp, de e vår magnus det. Golfpro och barnpedagog, two in one.
söndag 24 juni 2007
"var det bra så? ja, då blir det en linné om du vill tjacka o en selma om du vill leesa"
märkliga gäster i Golfshopen idag... en äldre herre iklädd färgglada shorts och en vit kortärmad, ledig skjorta ackompanjerat med en äkta turist-midjeväska kom på förmiddagen o ställde sig i dörräppningen till Golfshopen och utbrast
"Får jag komma in såhär?"
det tog några sekunder innan det sjönk in i min skalle att han faktiskt syftade på sin klädsel. herren i fråga kom för att höra sig för om lite priser, se hans barnbarn skulle komma o bo ett tag med dem på campingen. äldste barnbarnet ville tydligen spela golf men sedan farfarn precis fått betala "hutlösa 50 spänn för o tjacka en pilsner" blev han orolig att barnbarnets nöje skulle ruinera honom.
Jag lyckades hålla masken nästan hela vägen igenom samtalet trots att det var som att prata med Vanheden. han använde ord som 'tjacka' och 'leesa' så ofta han kunde (fatta att det finns folk som FAKTISKT pratar så), och trots att han blundade, höjde på ögonbrynen och gjorde en "se på mina naglar-gest" med handen varje gång han sa "green card" (hallå vi e inte så snobbiga som folk tror..i sverige säger man faktiskt helt enkelt "grönt kort") lyckades jag övertyga honom att vi faktiskt var ganska humana på den här golfklubben o de skulle bara kosta honom en tjuga att "leesa en klubba".
dagens kommentar yttrades vid Golfterminalen (en dator i Golfshopen där golfare kan komma o logga in med sina Golf-IDn, golfvärldens motsvarighet till personnummer, och kolla o ändra sitt handicap, hcp, anmäla sig till tävlingar etc). fredrik från serielaget sa i en väldigt faktamässig ton till en ny serielagsspelare:
"Asså..så fort vi gått en sällskapsrond och inte är bakfulla så registrerar vi det."
det var bara så komiskt.
en av de bästa sakerna med sommaren är att man helt berättigat kan gå barfota...! ja ränner barfota dagarna i ända på golfkubben och i golfshopen. det hårda stengolvet gör att fötterna blir alldeles svarta.
innan man går o lägger sig tvättar man fötterna i handfatet.
då känns det som sommar.
"Får jag komma in såhär?"
det tog några sekunder innan det sjönk in i min skalle att han faktiskt syftade på sin klädsel. herren i fråga kom för att höra sig för om lite priser, se hans barnbarn skulle komma o bo ett tag med dem på campingen. äldste barnbarnet ville tydligen spela golf men sedan farfarn precis fått betala "hutlösa 50 spänn för o tjacka en pilsner" blev han orolig att barnbarnets nöje skulle ruinera honom.
Jag lyckades hålla masken nästan hela vägen igenom samtalet trots att det var som att prata med Vanheden. han använde ord som 'tjacka' och 'leesa' så ofta han kunde (fatta att det finns folk som FAKTISKT pratar så), och trots att han blundade, höjde på ögonbrynen och gjorde en "se på mina naglar-gest" med handen varje gång han sa "green card" (hallå vi e inte så snobbiga som folk tror..i sverige säger man faktiskt helt enkelt "grönt kort") lyckades jag övertyga honom att vi faktiskt var ganska humana på den här golfklubben o de skulle bara kosta honom en tjuga att "leesa en klubba".
dagens kommentar yttrades vid Golfterminalen (en dator i Golfshopen där golfare kan komma o logga in med sina Golf-IDn, golfvärldens motsvarighet till personnummer, och kolla o ändra sitt handicap, hcp, anmäla sig till tävlingar etc). fredrik från serielaget sa i en väldigt faktamässig ton till en ny serielagsspelare:
"Asså..så fort vi gått en sällskapsrond och inte är bakfulla så registrerar vi det."
det var bara så komiskt.
en av de bästa sakerna med sommaren är att man helt berättigat kan gå barfota...! ja ränner barfota dagarna i ända på golfkubben och i golfshopen. det hårda stengolvet gör att fötterna blir alldeles svarta.
innan man går o lägger sig tvättar man fötterna i handfatet.
då känns det som sommar.
lördag 23 juni 2007
terrible ideas...don't you just love those...?
en av mina favoritfilmer gick på tv idag. "under the tuscan sun" handlar om en kvinna, Frances, som går igenom en hemsk skilsmässa o blir deprimerad. hennes lesbiska väninna skickar henne på en "gay tour" till romantiska toscana och där hittar Frances ett hus i stort renoveringsbehov som hon mer lr mindre impulsköper. i stora drag handlar filmen om hur frances hittar tillbaka till sitt liv. jag antar att husets renovering också blir som en liknelse av hur hennes eget liv byggs upp på nytt (eller nåt). det är en film med hög mysfaktor och den innehåller så många fantastiska repliker..ljuvligt.
älskar t ex scenen där frances för första gången möter katherine, en märklig, elegant äldre kvinna som bara verkar glida runt på piazzan i vackra klänningar och underliga hattar ätandes glass. frances har precis fått syn på huset "Bramasole", som hon sedan köper, på en bild i fönstret hos en mäklarfirma o katherine bara dyker upp vid hennes sida och föklarar vad Bramasole betyder.
"It comes from 'bramare', to long for and 'sole', the sun. to long for the sun!"
sedan fortsätter hon;
"It's a nice little villa. Are you going to buy it?"
varpå frances mycket förvånat svarar:
"Buy it?! No, no, the way my life is currently going, that would be a terrible idea..."
Katherine hummar, nickar instämmande och säger
"Mmm a terrible idea..."
sedan ler hon stort o säger
"...don't you just love those?"
jag vill också åka till Toscana och spontanköpa ett hus som heter något ljuvligt romantiskt som Bramasole. hm. istället får jag åka till västervik och spontanköpa lite frukt på vägen till "romantiska" Golfshopen.
det e väl typ samma sak ändå.
eller inte.
älskar t ex scenen där frances för första gången möter katherine, en märklig, elegant äldre kvinna som bara verkar glida runt på piazzan i vackra klänningar och underliga hattar ätandes glass. frances har precis fått syn på huset "Bramasole", som hon sedan köper, på en bild i fönstret hos en mäklarfirma o katherine bara dyker upp vid hennes sida och föklarar vad Bramasole betyder.
"It comes from 'bramare', to long for and 'sole', the sun. to long for the sun!"
sedan fortsätter hon;
"It's a nice little villa. Are you going to buy it?"
varpå frances mycket förvånat svarar:
"Buy it?! No, no, the way my life is currently going, that would be a terrible idea..."
Katherine hummar, nickar instämmande och säger
"Mmm a terrible idea..."
sedan ler hon stort o säger
"...don't you just love those?"
jag vill också åka till Toscana och spontanköpa ett hus som heter något ljuvligt romantiskt som Bramasole. hm. istället får jag åka till västervik och spontanköpa lite frukt på vägen till "romantiska" Golfshopen.
det e väl typ samma sak ändå.
eller inte.
fredag 22 juni 2007
a midsummer night's dream
midsommarafton. det känns inte som det.
juni är en förvirrande månad tycker jag. man har precis slitits ur rutinerna man har resten av året och vimsar mest runt innan man kommer på hur sommaren fungerar.
vi firade iaf med familjen; pappa, carol, edgar, mirielle o hennes pojkvän mohammed. carol lagade som vanligt en storslagen måltid och tog som vanligt lång tid på sig att göra det. tror hon stod i köket fem timmar. minst. galet att det sedan bara tar typ en femtedel av tiden att äta upp det. ja, gott var det iaf.
middagen toppades förstås med jordgubbstårta. carol hade en liten engelsk twist på det med. den åts vid sidan om english scones and tea. mysigt.
när vi fikade började det regna så jag (trogen mitt nya hemliga nöje; promenera i regn) gick ut på en promenad. passade även på att plocka sju olika sorters blommor för att lägga under kudden. fast det antar jag att man börjar bli för gammal för nu.. tihi. vill inte sluta dock, det är så mysigt att plocka blommor.
nu på kvällen kollade vi på "Hemvärn och påssjukan" på svt. ni vet ett sådant där "folklustspel" med stefan o krister o alla di andra. egentligen tycker vi nog inte att själva humorn är så kul men det är som bara så roligt, folkligt, puttrigt på något sätt att sitta där o småfnissa litegrand. som t ex när herr Kristersson har främmande; Grosshandlare Blomqvist. de sitter ute på gården när Blomqvist säger att fru Kristersson hon hade minsann lagat en sådan god måltid och nu skulle de sitta fint med lite kaffe. och herr Kristersson utbrister:
"VA!! HAR HO INTE BJU PÅ KAFFE ÄN?! NU SKA KÄÄÄRINGEN FÅ VETA ATT HO LEVER!!" stegar med stora kliv fram till ytterdörrn, rycker upp den o kliver in. alldeles innan han stänger dörren bakom sig hör man honom säga, med sin allra vänaste röst;
"matilda, lilla, skulle inte du vilja..."
hihihi
en dag någon gång i framtiden ska jag ha en egen familj och vara hemmafru. midsommar ska vi fira med släkt och vänner och vi ska sitta länge vid matbordet and we will have lively conversation. jag kommer laga god mat i stor mängd på kort tid. okej, jag kanske kommer bli lite stissig över att hinna med allt och önska att jag börjat med maten lite tidigare men jag kommer vara glad ändå för jag är stissig i mitt eget kök. på bordet kommer det stå stora vaser med nyplockade vilda blommor och barnen kommer klaga på att de vill gå o leka istället för att sitta här med vuxna som "bara pratar". precis som det alltid varit. och efter maten kommer jag förklara för mina döttrar att om de klättrar över sju gärsgårdar, går över sju ängar, plockar sju olika sorters blommor och sedan går och lägger sig utan att säga ett ord, kommer de drömma om den de kommer gifta sig med.
fast jag kommer förstås också säga att det inte riktigt är sant..
juni är en förvirrande månad tycker jag. man har precis slitits ur rutinerna man har resten av året och vimsar mest runt innan man kommer på hur sommaren fungerar.
vi firade iaf med familjen; pappa, carol, edgar, mirielle o hennes pojkvän mohammed. carol lagade som vanligt en storslagen måltid och tog som vanligt lång tid på sig att göra det. tror hon stod i köket fem timmar. minst. galet att det sedan bara tar typ en femtedel av tiden att äta upp det. ja, gott var det iaf.
middagen toppades förstås med jordgubbstårta. carol hade en liten engelsk twist på det med. den åts vid sidan om english scones and tea. mysigt.
när vi fikade började det regna så jag (trogen mitt nya hemliga nöje; promenera i regn) gick ut på en promenad. passade även på att plocka sju olika sorters blommor för att lägga under kudden. fast det antar jag att man börjar bli för gammal för nu.. tihi. vill inte sluta dock, det är så mysigt att plocka blommor.
nu på kvällen kollade vi på "Hemvärn och påssjukan" på svt. ni vet ett sådant där "folklustspel" med stefan o krister o alla di andra. egentligen tycker vi nog inte att själva humorn är så kul men det är som bara så roligt, folkligt, puttrigt på något sätt att sitta där o småfnissa litegrand. som t ex när herr Kristersson har främmande; Grosshandlare Blomqvist. de sitter ute på gården när Blomqvist säger att fru Kristersson hon hade minsann lagat en sådan god måltid och nu skulle de sitta fint med lite kaffe. och herr Kristersson utbrister:
"VA!! HAR HO INTE BJU PÅ KAFFE ÄN?! NU SKA KÄÄÄRINGEN FÅ VETA ATT HO LEVER!!" stegar med stora kliv fram till ytterdörrn, rycker upp den o kliver in. alldeles innan han stänger dörren bakom sig hör man honom säga, med sin allra vänaste röst;
"matilda, lilla, skulle inte du vilja..."
hihihi
en dag någon gång i framtiden ska jag ha en egen familj och vara hemmafru. midsommar ska vi fira med släkt och vänner och vi ska sitta länge vid matbordet and we will have lively conversation. jag kommer laga god mat i stor mängd på kort tid. okej, jag kanske kommer bli lite stissig över att hinna med allt och önska att jag börjat med maten lite tidigare men jag kommer vara glad ändå för jag är stissig i mitt eget kök. på bordet kommer det stå stora vaser med nyplockade vilda blommor och barnen kommer klaga på att de vill gå o leka istället för att sitta här med vuxna som "bara pratar". precis som det alltid varit. och efter maten kommer jag förklara för mina döttrar att om de klättrar över sju gärsgårdar, går över sju ängar, plockar sju olika sorters blommor och sedan går och lägger sig utan att säga ett ord, kommer de drömma om den de kommer gifta sig med.
fast jag kommer förstås också säga att det inte riktigt är sant..
torsdag 21 juni 2007
att ordet börjar låta skumt nu..?
trevlig dag idag.
trevlig fikapaus med engelskt te från Tesco på förmiddagen. trevligt sällskap bjöds av Ove från Antikrundan som inte kunde vara med o spela. sträckt muskel lr liknande. inte trevligt.
trevligt golfväder trots milda regnskurar.
trevligt att det nu är städat i Golfshopens förråd så att man faktiskt kan gå in.
trevliga campinggäster på eftermiddagen. de har nog haft en trevlig semester hittills.
är ledig imorgon. trevligt.
trevligt, trevligt, trevligt.
trevlig fikapaus med engelskt te från Tesco på förmiddagen. trevligt sällskap bjöds av Ove från Antikrundan som inte kunde vara med o spela. sträckt muskel lr liknande. inte trevligt.
trevligt golfväder trots milda regnskurar.
trevligt att det nu är städat i Golfshopens förråd så att man faktiskt kan gå in.
trevliga campinggäster på eftermiddagen. de har nog haft en trevlig semester hittills.
är ledig imorgon. trevligt.
trevligt, trevligt, trevligt.
onsdag 20 juni 2007
man har bara så roligt som man gör sig
ibland är livet bara så ROLIGT!
dagen började med att en liten fågel flög in i shopen. en nyfiken talgoxe var det och flaxa det kunde han! han flög runt och hade nästan ner uppställningen med nike kepsar innan han landade på fikabordet. jag tror han siktade på korvbröden... efter många varv runt shopen lyckades jag fösa ut honom, men efter bara ett par minuter flög han in igen! "vilken enveten rackare" tänkte jag. han ville nog bara retas med mig..
pulade runt lite i shopen när jag hittade en kom ihåg lapp jag skrivit till mig själv. på lappen stod numret till svenska golfförbundet och jag mindes plötsligt idén som jag inte hunnit genomföra sist jag jobbade. jag hade bestämt mig för att jag skulle ta reda på vad 'bollränna' heter på engelska..! det var inget folk på banan så långt ögat nådde så jag bestämde mig för att genomföra my quest. jag ringde till svenska golfförbundet och blev där runtskickad till diverse personer som spelat mycket golf utomlands. ingen visste vad bollränna hette men de fick sig alla ett gott skratt iaf. det verkar som att det inte är ofta som golfshop-tjejer ringer och frågar om golford på engelska. UNDRAR VARFÖR?
eftersom att svenskarna svek mig beslöt jag att gå direkt till källan och ringa england. om jag tyckte att svenskarna var förvånade att jag ringde var det inget emot kvinnan på the English Golf Unions förvåning när jag ringde och sa nåt i stil med
"Hi my name is Sara and Im calling from a golfclub in Sweden!"
och sedan vidare började förklara hur en bollränna såg ut och vad den användes till. hon visste inte heller men hon visste en som antagligen visste; "a gentleman called Paul", men han skulle inte va nåbar förrns på fredag. så jag får väl ge mig till tåls.. hehe
när jag småskrattande för mig själv kom ut från kontoret möttes jag av ett märkligt surrande. det lät ungefär som en racerbil. o så såg jag den. den största bålgeting jag nånsin sett. som tur var dök janne (se "Grabbarna Grus" i ett tidigare inlägg) upp och han kom till min undsättning. han gav sig ikast med att döda bålgetingen..med en järn sjua!! inget man ser varje dag direkt...
senare..
japp. då har man gjort "en sara" igen då. vi ska ha nike demodag idag, vilket innebär att folk från nike kommer till golfklubben med typ hela sitt sortiment och visar och hjälper folk prova. tanken e ju att man ska speeda upp försäljningen av det speciella märket lite.
folket från nike skulle komma vid tre, men redan vid ett dök det upp en man som stegade fram till disken sträckte fram handen och sa
"ja, jag kanske ska ta o presentera mig!"
jag, som trodde detta var en vanlig kund som bara var lite över-trevlig, höjde förvånat på ögonbrynen o tog tveksamt hans hand.
"det e jag som e Daniel Nike!"
o där trilla poletten ner, självklart var denna kille "folket från nike" som utlovats. han hade kommit ruskigt för tidigt, det visste han och med flit var det med sa han. han var så rädd att han inte skulle hitta. hehe.
iaf, så skulle han inte stanna länge nu för han behövde hitta till Elgiganten och gärna en sportaffär också.
"jamen det ska vi ordna!" sa jag glatt för jag visste nämligen precis var Elgiganten låg och det fina i kråksången var att Team Sportia låg vägg i vägg!
så skulle jag till o förklara hur han skulle köra för att hitta dit, men så slog det mig att han hade nog åkt förbi det på vägen in. när jag frågade vilken väg han åkt sa han:
"jag tog vägen förbi motorstadion" men han sa det så snabbt och slarvigt att det lät som "motorstldfld". så jag antog att han pratade om någon bilaffär och såna har ju inte jag koll på..! jag måste sett mycket förvirrad ut för han sa;
"ja..speedway alltså!"
som den "nästan-västervikare" jag är så vet jag ju såklart vad speedway är och var vår speedway stadium ligger (de e ju speedway västervik e känt för gripande..). men jag var fortfarande halvt inställd på att han pratade om den där bilaffären så jag sa;
"jaha. nämen vettu bilar har jag ingen koll på!" sekunden efter, när jag såg hans förvånade/överseende/smått misstroende blick, insåg jag vad jag hade gjort.
i ett fåfängt försök att fixa det började jag
"nej förresten, nej, nej, asså nej, jag vet att speedway inte e bilar...!! det e ju...a.."
o så kunde jag inte för mitt liv komma på ordet motorcykel...!! det slutade med att jag bara gjorde en uppgiven gest o sa
"äh, de va inge." när ska jag lära mig att tänka först och tala sen?
ja. så nu tror "Daniel Nike" att jag e en riktigt blåst en.
när jag berättade vad som hänt för niklas (jag o min stora käft) skrattade han så att tårarna rann.
"ja, nike blir nog lite oroliga nu. de kommer nog inte vilja att du står här o säljer deras grejer..! hahaha"
ja. ja, förlängde åtminstone min chefs liv lite grand idag.
"men de e kul att vi har folk i shopen som kan bju li på sig, sara" skrattade niklas.
ja, så kan man ju se det.
dagen började med att en liten fågel flög in i shopen. en nyfiken talgoxe var det och flaxa det kunde han! han flög runt och hade nästan ner uppställningen med nike kepsar innan han landade på fikabordet. jag tror han siktade på korvbröden... efter många varv runt shopen lyckades jag fösa ut honom, men efter bara ett par minuter flög han in igen! "vilken enveten rackare" tänkte jag. han ville nog bara retas med mig..
pulade runt lite i shopen när jag hittade en kom ihåg lapp jag skrivit till mig själv. på lappen stod numret till svenska golfförbundet och jag mindes plötsligt idén som jag inte hunnit genomföra sist jag jobbade. jag hade bestämt mig för att jag skulle ta reda på vad 'bollränna' heter på engelska..! det var inget folk på banan så långt ögat nådde så jag bestämde mig för att genomföra my quest. jag ringde till svenska golfförbundet och blev där runtskickad till diverse personer som spelat mycket golf utomlands. ingen visste vad bollränna hette men de fick sig alla ett gott skratt iaf. det verkar som att det inte är ofta som golfshop-tjejer ringer och frågar om golford på engelska. UNDRAR VARFÖR?
eftersom att svenskarna svek mig beslöt jag att gå direkt till källan och ringa england. om jag tyckte att svenskarna var förvånade att jag ringde var det inget emot kvinnan på the English Golf Unions förvåning när jag ringde och sa nåt i stil med
"Hi my name is Sara and Im calling from a golfclub in Sweden!"
och sedan vidare började förklara hur en bollränna såg ut och vad den användes till. hon visste inte heller men hon visste en som antagligen visste; "a gentleman called Paul", men han skulle inte va nåbar förrns på fredag. så jag får väl ge mig till tåls.. hehe
när jag småskrattande för mig själv kom ut från kontoret möttes jag av ett märkligt surrande. det lät ungefär som en racerbil. o så såg jag den. den största bålgeting jag nånsin sett. som tur var dök janne (se "Grabbarna Grus" i ett tidigare inlägg) upp och han kom till min undsättning. han gav sig ikast med att döda bålgetingen..med en järn sjua!! inget man ser varje dag direkt...
senare..
japp. då har man gjort "en sara" igen då. vi ska ha nike demodag idag, vilket innebär att folk från nike kommer till golfklubben med typ hela sitt sortiment och visar och hjälper folk prova. tanken e ju att man ska speeda upp försäljningen av det speciella märket lite.
folket från nike skulle komma vid tre, men redan vid ett dök det upp en man som stegade fram till disken sträckte fram handen och sa
"ja, jag kanske ska ta o presentera mig!"
jag, som trodde detta var en vanlig kund som bara var lite över-trevlig, höjde förvånat på ögonbrynen o tog tveksamt hans hand.
"det e jag som e Daniel Nike!"
o där trilla poletten ner, självklart var denna kille "folket från nike" som utlovats. han hade kommit ruskigt för tidigt, det visste han och med flit var det med sa han. han var så rädd att han inte skulle hitta. hehe.
iaf, så skulle han inte stanna länge nu för han behövde hitta till Elgiganten och gärna en sportaffär också.
"jamen det ska vi ordna!" sa jag glatt för jag visste nämligen precis var Elgiganten låg och det fina i kråksången var att Team Sportia låg vägg i vägg!
så skulle jag till o förklara hur han skulle köra för att hitta dit, men så slog det mig att han hade nog åkt förbi det på vägen in. när jag frågade vilken väg han åkt sa han:
"jag tog vägen förbi motorstadion" men han sa det så snabbt och slarvigt att det lät som "motorstldfld". så jag antog att han pratade om någon bilaffär och såna har ju inte jag koll på..! jag måste sett mycket förvirrad ut för han sa;
"ja..speedway alltså!"
som den "nästan-västervikare" jag är så vet jag ju såklart vad speedway är och var vår speedway stadium ligger (de e ju speedway västervik e känt för gripande..). men jag var fortfarande halvt inställd på att han pratade om den där bilaffären så jag sa;
"jaha. nämen vettu bilar har jag ingen koll på!" sekunden efter, när jag såg hans förvånade/överseende/smått misstroende blick, insåg jag vad jag hade gjort.
i ett fåfängt försök att fixa det började jag
"nej förresten, nej, nej, asså nej, jag vet att speedway inte e bilar...!! det e ju...a.."
o så kunde jag inte för mitt liv komma på ordet motorcykel...!! det slutade med att jag bara gjorde en uppgiven gest o sa
"äh, de va inge." när ska jag lära mig att tänka först och tala sen?
ja. så nu tror "Daniel Nike" att jag e en riktigt blåst en.
när jag berättade vad som hänt för niklas (jag o min stora käft) skrattade han så att tårarna rann.
"ja, nike blir nog lite oroliga nu. de kommer nog inte vilja att du står här o säljer deras grejer..! hahaha"
ja. ja, förlängde åtminstone min chefs liv lite grand idag.
"men de e kul att vi har folk i shopen som kan bju li på sig, sara" skrattade niklas.
ja, så kan man ju se det.
tisdag 19 juni 2007
nä, inte idag
tog lite bilder av snygga skuggor idag o tänkte ladda upp dem. men saken är den att jag håller på att sätta ihop ett litet fotoalbum med bilder från teamaråret 06/07 till justin, han fyller år på torsdag. och innan jag är klar med det kan jag bara inte hålla på med andra bilder o blogga. det handlar om sunt förnuft.
joråsatte.
joråsatte.
måndag 18 juni 2007
come on sucker lick my battery
se den här och surfa sedan in på youtube och leta upp resten av klippen med Flight of the Conchords. det var dagens goda råd för skrattsugna..
söndag 17 juni 2007
jag hade fel. men så ljuvligt det var.
jag hade fel. det blev gråare och regnet blev tyngre istället. promenrade de 35 minuterna från mitt jobb till station i stadigt regn. och jag njöt. ett riktigt bönesvar. ett regn som rensar luften. anlände genomblöt men lycklig till busshållplatsen.
och regnbågen, den dök upp den med i alla fall.
kärlek
och regnbågen, den dök upp den med i alla fall.
kärlek
"jag vet vad 'milk' betyder.." sa mannen förebrående
har precis haft en "Golfshopen sommaren 2006"-dag. min första vecka har gått så bra hittills att jag nästan trodde att jag blivit något av en veteran på det här (bah). men det var innan jag kom på att jag fortfarande är sara.
idag har jag småklantat till det fler gånger än jag kan räkna, råkat förolämpa en medlem från "Ekhagen" (Västerviks Nya GK) och lyckats skämma ut mig för typ halva golfklubben, samtidigt!
man kan bli tjurig för mindre alltså...
idag var andra och sista dagen i en två-dagarstävling vi haft. stackars jonny som spelade så bra missade par-putten på sista hålet och förlorade då med ett slag. han var så deppig trots att han kom tvåa..lille vännen..! men det var iaf perfekt golfväder så alla var nöjda över det.
idag har jag småklantat till det fler gånger än jag kan räkna, råkat förolämpa en medlem från "Ekhagen" (Västerviks Nya GK) och lyckats skämma ut mig för typ halva golfklubben, samtidigt!
man kan bli tjurig för mindre alltså...
idag var andra och sista dagen i en två-dagarstävling vi haft. stackars jonny som spelade så bra missade par-putten på sista hålet och förlorade då med ett slag. han var så deppig trots att han kom tvåa..lille vännen..! men det var iaf perfekt golfväder så alla var nöjda över det.
just nu strilar ett stilla sommarregn från en blå himmel med spridda grå moln över fairway. (ja, du tänkte rätt, jag sitter i golfshopen och skriver detta. har stängt nu men stannar ett tag för min buss går först senare.) det kommer bli en regnbåge. det är mycket vackert och stillar mina självföraktande nerver. heh
nä, nu åker jag hem.
lördag 16 juni 2007
ursäkt typ
läste igenom vad jag skrev igår och var inte nöjd. jag kände inte att jag lyckades förklara vad jag menade. jag försökte förklara men det blev fånigt på något sätt. ja, jag vet inte. jag ställde mig då frågan "Vill jag hålla på o ändra o redigera inläggen efter jag har publicerat dem bara för att jag tycker att jag sa eller uttryckte något fel eller vill jag behålla inläggen som de var när jag publicerade dem. Och därigenom hålla en så trogen bild som möjligt av vad jag tänkte just då?" jag bestämde mig för att det senare alternativet skulle få bli min princip. Så jag och ni får leva med det förra inlägget och ni får förlåta mig mitt något klumpiga uttryckssätt. eventuella klagomål skickas till
orkaklaga@gaogorvadduskaistallet.nu
slösade förresten precis bort två timmar på att kolla på "Den sista mohikanen". onödig film som var nästintill omöjlig att hänga med i. det var som att de försökte vara subtila, försökte vara den sortens film där man måste läsa mellan raderna för att helt förstå och uppskatta den. men det var gjort så klumpigt att det var laughable. den enkla melodin som hela soundtracket vilar på är dock vacker och det musikaliska intrycket är mäktigt.
men daniel, om du läser detta, jag förväntar mig två timmar tillbaka av dig. plus ränta. :P
kärlek
S
orkaklaga@gaogorvadduskaistallet.nu
slösade förresten precis bort två timmar på att kolla på "Den sista mohikanen". onödig film som var nästintill omöjlig att hänga med i. det var som att de försökte vara subtila, försökte vara den sortens film där man måste läsa mellan raderna för att helt förstå och uppskatta den. men det var gjort så klumpigt att det var laughable. den enkla melodin som hela soundtracket vilar på är dock vacker och det musikaliska intrycket är mäktigt.
men daniel, om du läser detta, jag förväntar mig två timmar tillbaka av dig. plus ränta. :P
kärlek
S
kärlek och studenten
jag tänkte på det där med kärlek. kärlek som i "det största av de tre; tro, hopp och kärlek". har på sistone insett att jag av någon märklig anledning tycks omge mig med killar och män som har svårt för att visa kärlek. mina närmaste killkompisar är sådana; de skulle aldrig ge någon en spontan kram, fråga hur man mår (och verkligen vilja veta svaret) eller säga att de saknat någon. och nu snackar jag alltså inte om romantiska relationer utan jag menar vänner emellan..! det verkar ofta som att killar är såå rädda att man ska misstolka deras intentioner att de totalt avskärmar sig. eller nej, snarare avskärmar dig från dem men själva men pratar själva på om sina problem. asså är alla killar sådana? eller är det så att jag är någon slags magnet för denna specifika strömning "inom arten som kallas man"??
idag - dock - fick jag ompröva mina teorier. dagen tycks nämligen ha varit speciellt rik på kärleksfulla hanar.
första exemplet kommer här:
drabbades vid tio av en migrän-aktig huvudvärk från tredje riket. (och, nej, ni behöver inte oroa er nu att detta blir nån slags "den inbillat sjukes memoarer", detta behöver dock berättas för att min poäng för dagen ska få komma fram). frågade magnus om han hade en huvudvärkstablett men han hade ingen. blev snurrigare och snurrigare ju längre tiden gick och varje gång jag rörde huvudet kändes som att min hjärna skvalpade runt och stöttes hårt mot insidan av skallen. uthärdade en timme som kändes som en livstid och gick sedan till toaletten för det kändes som att jag var på väg att kräkas. på vägen tillbaka till Golfshopen frågade jag golfarna jag mötte om de hade nåra tabletter. till min förvåning svarade alla jag frågade "oj, a magnus har redan frågat, men nä tyvärr har jag inte". promenerade förvånad av denna omtänksamma handling in i shopen där jag då fann Magnus. han såg nog att jag såg lite blek och illamående ut för han sa:
"mår du illa? eller hur e de?"
"nä de e inte nå vidare nu du.." sa jag vimmelkantigt. då utbrast magnus bestämt
"nä! nu ska jag FIXA det här åt dig!" så greppade han sina bilnycklar och stegade ut ur shopen. han återvände fem minuter med två stora tabletter i högsta hugg. detta för mig var en kärleksfull handling. en handling utförd för att hjälpa en medmänniska och jag utnämnde hon om genast till dagens hjälte.
att jag sedan blev helt groggy av tabletten som var på 1000 mg (oops liksom..) och stapplade till klubbhuset och la mig o somna de e ju sånt som händer. vissa smällar får man ta. hehe
under eftermiddagen kom flera av greenkeeperna in bara för att se hur jag mådde och att allt gick bra vilket jag räknar som dagens andra exempel.
dagens tredje exempel är en väldigt liten sak..men ändå något som bidrog till att sätta guldkant på tillvaron i Golfshopen. i detta fall känner jag att jag måste beskydda namnet på mitt nya bloggoffer men poängen var den att det är en ung man som tidigare varit ganska nonchalant men idag innan han gick sa "hejdå sara!" med ett litet leende tillome. som sagt, låter inte som en stor grej men för honom var det det. han brukar nämligen aldrig säga någonting när han går.
nä..nu ska jag inte tråka ut er med detta något mer. måste göra ordning mig inför studentfesten ikväll. jag tänker..svart t-shirtklänning..svarta leggings..gräddvita ballerinaskor med gulddetaljer..stort pärlhalsband..fläta runt huvudet..och sotade ögon i bruntoner..aa..nåt sånt.. oo va de e kul när man får tillfälle att klä upp sig..!
ska se sista avsnittet av "the Apprentice UK" på dailymotion.com också, justin tipsade mig! lycka; ditt namn är internet..
senare:
känner mig väldigt nostalgisk. denna generation studenter hade sin fest i samma lokal som vi hade vår bara ett år sedan. hm..mycket minnen.
kvällen kan sammanfattas med en mening. trevligt sällskap, köttfärspajer made in heaven och karaoke som fick öronen att blöda. hehe
sista spiken slogs även i kistan (eller valfri annan mer positiv liknelse med samma betydelse) på min övertygelse om "mina närmaste mäns" kärlekslöshet. jag måste erkänna att jag fortfarande inte är helt övertygad, men jag har iaf ifrågasatt mina teorier. kvällen avslutades nämligen med en go kram från en av dito (använde nog det ordet fel nu. jaja..)
måste även nämna att simon vann the Apprentice!! yey!! så ett fyrfaldigt leve för honom och för alla studenter som denna dag påbörjar sin vandring mot nya äventyr: hurra! hurra! hurra! hurra!
Eder
Miss Sara
idag - dock - fick jag ompröva mina teorier. dagen tycks nämligen ha varit speciellt rik på kärleksfulla hanar.
första exemplet kommer här:
drabbades vid tio av en migrän-aktig huvudvärk från tredje riket. (och, nej, ni behöver inte oroa er nu att detta blir nån slags "den inbillat sjukes memoarer", detta behöver dock berättas för att min poäng för dagen ska få komma fram). frågade magnus om han hade en huvudvärkstablett men han hade ingen. blev snurrigare och snurrigare ju längre tiden gick och varje gång jag rörde huvudet kändes som att min hjärna skvalpade runt och stöttes hårt mot insidan av skallen. uthärdade en timme som kändes som en livstid och gick sedan till toaletten för det kändes som att jag var på väg att kräkas. på vägen tillbaka till Golfshopen frågade jag golfarna jag mötte om de hade nåra tabletter. till min förvåning svarade alla jag frågade "oj, a magnus har redan frågat, men nä tyvärr har jag inte". promenerade förvånad av denna omtänksamma handling in i shopen där jag då fann Magnus. han såg nog att jag såg lite blek och illamående ut för han sa:
"mår du illa? eller hur e de?"
"nä de e inte nå vidare nu du.." sa jag vimmelkantigt. då utbrast magnus bestämt
"nä! nu ska jag FIXA det här åt dig!" så greppade han sina bilnycklar och stegade ut ur shopen. han återvände fem minuter med två stora tabletter i högsta hugg. detta för mig var en kärleksfull handling. en handling utförd för att hjälpa en medmänniska och jag utnämnde hon om genast till dagens hjälte.
att jag sedan blev helt groggy av tabletten som var på 1000 mg (oops liksom..) och stapplade till klubbhuset och la mig o somna de e ju sånt som händer. vissa smällar får man ta. hehe
under eftermiddagen kom flera av greenkeeperna in bara för att se hur jag mådde och att allt gick bra vilket jag räknar som dagens andra exempel.
dagens tredje exempel är en väldigt liten sak..men ändå något som bidrog till att sätta guldkant på tillvaron i Golfshopen. i detta fall känner jag att jag måste beskydda namnet på mitt nya bloggoffer men poängen var den att det är en ung man som tidigare varit ganska nonchalant men idag innan han gick sa "hejdå sara!" med ett litet leende tillome. som sagt, låter inte som en stor grej men för honom var det det. han brukar nämligen aldrig säga någonting när han går.
nä..nu ska jag inte tråka ut er med detta något mer. måste göra ordning mig inför studentfesten ikväll. jag tänker..svart t-shirtklänning..svarta leggings..gräddvita ballerinaskor med gulddetaljer..stort pärlhalsband..fläta runt huvudet..och sotade ögon i bruntoner..aa..nåt sånt.. oo va de e kul när man får tillfälle att klä upp sig..!
ska se sista avsnittet av "the Apprentice UK" på dailymotion.com också, justin tipsade mig! lycka; ditt namn är internet..
senare:
känner mig väldigt nostalgisk. denna generation studenter hade sin fest i samma lokal som vi hade vår bara ett år sedan. hm..mycket minnen.
kvällen kan sammanfattas med en mening. trevligt sällskap, köttfärspajer made in heaven och karaoke som fick öronen att blöda. hehe
sista spiken slogs även i kistan (eller valfri annan mer positiv liknelse med samma betydelse) på min övertygelse om "mina närmaste mäns" kärlekslöshet. jag måste erkänna att jag fortfarande inte är helt övertygad, men jag har iaf ifrågasatt mina teorier. kvällen avslutades nämligen med en go kram från en av dito (använde nog det ordet fel nu. jaja..)
måste även nämna att simon vann the Apprentice!! yey!! så ett fyrfaldigt leve för honom och för alla studenter som denna dag påbörjar sin vandring mot nya äventyr: hurra! hurra! hurra! hurra!
Eder
Miss Sara
torsdag 14 juni 2007
sir, I must ask you NOT to try and kill our greenkeepers
Inget socker. Inga korvbröd. Knappt nån läsk och inga mazariner. Detta var den karga verklighet som mötte mig när jag anlände till Golfshopen imorse. Nu kanske det inte låter så farligt men det skulle du nog tycka att det var om du var tvungen att ta emot ett tiotal seniorer från "Antikrundan" som kräver kaffe och mazariner och du inte har några att ge. När du sedan föröker blidka gubbarna med korv med bröd istället för mazarinerna och du upptäcker att korvbröden nästan är slut, ja, det är då man måste slå över till 'creative-mode'!
Denna gång gick det dock vägen. Hittade ett gäng frysta hembakta frallor och använde dem som korvbröd istället. "Man tager vad man haver" sa Cajsa Warg...
När Niklas droppade in efter lunch tog han direkt itu med en av de sakerna i shopen/kontoret som jag aldrig rör. posten. han suckade medan han sprättade upp kuverten och suckade ännu tyngre när han såg vad som var i dem. räkningar.
"aa sara.. är det inte inkomster så är det utgifter och är det inte utgifter så är det inkomster och då blir det utgifter igen på en gång." hehe.. dagens citat-satus på den alltså..
Dagen gick mycket fort, för ovanlighetens skull, och innehöll en hel del klädsäljande, en översvämmande kaffemaskin, två nya distansmedlemmar (supertrevliga) och en nära döden upplevelse för våra greenkeepers som fredligt dressade första green när en oförsiktig tysk slog ut från första tee. karlssons min när han insåg att han inte KUNDE skälla på tysken för tysken kunde inte svenska o karlsson inte engelska. obetalbar.
until tomorrow then vänner
Denna gång gick det dock vägen. Hittade ett gäng frysta hembakta frallor och använde dem som korvbröd istället. "Man tager vad man haver" sa Cajsa Warg...
När Niklas droppade in efter lunch tog han direkt itu med en av de sakerna i shopen/kontoret som jag aldrig rör. posten. han suckade medan han sprättade upp kuverten och suckade ännu tyngre när han såg vad som var i dem. räkningar.
"aa sara.. är det inte inkomster så är det utgifter och är det inte utgifter så är det inkomster och då blir det utgifter igen på en gång." hehe.. dagens citat-satus på den alltså..
Dagen gick mycket fort, för ovanlighetens skull, och innehöll en hel del klädsäljande, en översvämmande kaffemaskin, två nya distansmedlemmar (supertrevliga) och en nära döden upplevelse för våra greenkeepers som fredligt dressade första green när en oförsiktig tysk slog ut från första tee. karlssons min när han insåg att han inte KUNDE skälla på tysken för tysken kunde inte svenska o karlsson inte engelska. obetalbar.
until tomorrow then vänner
onsdag 13 juni 2007
Golfshopen [reality show/"Det är som sommarlovsmorgon" - Johanna S]
Castlist
högsta hönsen
Niklas: Klubbens ordförande som lägger ner själ och hjärta i sitt jobb på kansliet. Snusar, har skuggade glas i sina glasögon och säger helst; "ooo va kul att du vill köpa hela din golfgarderob hos oss i shopen!"
Magnus: Klubbens pro som har gubbarnas respekt och gummornas beundran. Självständig, slarvig och fortsätter överraska med sin aldrig sinande ström av nya golfutstyrslar. Han känns igen på det sneda leendet och standardavskedsfrasen "tack o bock".
flickorna i shopen
Sara: Det är ju jag då va.
Johanna: Ordförandens unga dotter som tagit över efter Marie (som i "alla älskar Marie"-Marie som jobbat många somrar i Golfshopen men nu flyttat till varmare delar av världen).
stammisarna
Grabbarna grus: I denna kategori räknas Ögat, Janne, Beijer, Anders - min far m. fl. De som är här så ofta de kan. Där de går fram är stämningen "rå men hjärtlig". De är amatörer i ordets ursprungliga bemärkelse; "den som älskar". De älskar sporten.
Killarna kex: Till dessa räknas Jonny, Prins, Herman, Jonatan och alla de andra i den yngre generationen. En del självsäkra, en del osäkra. En del uppiggande, en del enerverande. Sammanfattningsvis; många mycket lovande juniorer och unga seniorer.
Antikrundan: Ett gäng 60+are (-ish) som träffas, umgås och spelar två gånger i veckan. Kallar sig själva "Gubb-golfen" eller "Antikrundan" och hålls på gott humör med nybryggt kaffe och mazariner från Golfshopen.
Damerna: Är något underrepresenterade. Är betydligt svårare att sälja golfkläder till än männen och spelar mest för att "ha trevligt och röra på sig på samma gång". Hos vissa visar sig fighter-instinkten mer på tävlingsdagar dock...
30+arna känns igen på att de köper mörk choklad till kaffet (det ska ju tydligen innehålla mindre onyttigheter) och 60+arna på att de trycker alldeles för hårt på 'touch-screen-skärmen' till Golfterminalen.
Sammanfattningsvis "De kom, de spelade, de nöjde sig".
turisterna
svenskarna: allra oftast mycket trevliga att ha att göra med och börjar strömma in från campingen här brevid senare delen av juni. kan delas in i två kategorier (1) de som haft en hittills trevlig campingsemester och (2) de som haft en hittills helvetisk campingsemester. de förra glada och spelsugna. de köper mycket glass till barnen och berömmer oss för vår trevliga bana där vi "bevarat svenskheten". de senare irriterade och stressade. säger "jag sa NEJ lukas! ingen glass nu!" och klagar på greenerna.
för att inte tala om de som inte läst på ordentligt och tror att vi är en "pay and play bana". dem måste man informera att Ja, du måste ha gröntkort lr bankort för att spela här och Nej, det har aldrig varit en "pay and play" och Ja, jag är hemskt ledsen att du åkt ända från Vimmerby och Nej, det gör ingen skillnad om jag ringer ordföranden och frågar. Då blir det liv i luckan...
de andra nordborna: verkar ALLTID vara glada, hur kommer det sig?! tycker det är helt självklart att man ska förstå vad de säger trots att det låter som att de har smälta mashmallows i munnen.
tyskarna: är de som är svårast att tala med eftersom de ofta vägrar prata engelska och det enda jag kan säga på tyska är "jag har ätit en blå potatis". verkar alltid vara nöjda o glada (kan dock bero på språkbarriären. de kanske inte kan klaga på greenerna på engelska) och är av någon anledning lättare att sälja skor till...!
britterna: mina favoriter. när de kommer får man ju prata engelska på riktigt och så har de ju så underbar humor...! de är så lättimponerade oxå. vi har ganska mycket träd, barrträd runtom på banan, så det ser ganska svenskt ut. i england har de mest öppna fält o ingen skog så för dem är vi en redig "novelty".
Slut castlist.
högsta hönsen
Niklas: Klubbens ordförande som lägger ner själ och hjärta i sitt jobb på kansliet. Snusar, har skuggade glas i sina glasögon och säger helst; "ooo va kul att du vill köpa hela din golfgarderob hos oss i shopen!"
Magnus: Klubbens pro som har gubbarnas respekt och gummornas beundran. Självständig, slarvig och fortsätter överraska med sin aldrig sinande ström av nya golfutstyrslar. Han känns igen på det sneda leendet och standardavskedsfrasen "tack o bock".
flickorna i shopen
Sara: Det är ju jag då va.
Johanna: Ordförandens unga dotter som tagit över efter Marie (som i "alla älskar Marie"-Marie som jobbat många somrar i Golfshopen men nu flyttat till varmare delar av världen).
stammisarna
Grabbarna grus: I denna kategori räknas Ögat, Janne, Beijer, Anders - min far m. fl. De som är här så ofta de kan. Där de går fram är stämningen "rå men hjärtlig". De är amatörer i ordets ursprungliga bemärkelse; "den som älskar". De älskar sporten.
Killarna kex: Till dessa räknas Jonny, Prins, Herman, Jonatan och alla de andra i den yngre generationen. En del självsäkra, en del osäkra. En del uppiggande, en del enerverande. Sammanfattningsvis; många mycket lovande juniorer och unga seniorer.
Antikrundan: Ett gäng 60+are (-ish) som träffas, umgås och spelar två gånger i veckan. Kallar sig själva "Gubb-golfen" eller "Antikrundan" och hålls på gott humör med nybryggt kaffe och mazariner från Golfshopen.
Damerna: Är något underrepresenterade. Är betydligt svårare att sälja golfkläder till än männen och spelar mest för att "ha trevligt och röra på sig på samma gång". Hos vissa visar sig fighter-instinkten mer på tävlingsdagar dock...
30+arna känns igen på att de köper mörk choklad till kaffet (det ska ju tydligen innehålla mindre onyttigheter) och 60+arna på att de trycker alldeles för hårt på 'touch-screen-skärmen' till Golfterminalen.
Sammanfattningsvis "De kom, de spelade, de nöjde sig".
turisterna
svenskarna: allra oftast mycket trevliga att ha att göra med och börjar strömma in från campingen här brevid senare delen av juni. kan delas in i två kategorier (1) de som haft en hittills trevlig campingsemester och (2) de som haft en hittills helvetisk campingsemester. de förra glada och spelsugna. de köper mycket glass till barnen och berömmer oss för vår trevliga bana där vi "bevarat svenskheten". de senare irriterade och stressade. säger "jag sa NEJ lukas! ingen glass nu!" och klagar på greenerna.
för att inte tala om de som inte läst på ordentligt och tror att vi är en "pay and play bana". dem måste man informera att Ja, du måste ha gröntkort lr bankort för att spela här och Nej, det har aldrig varit en "pay and play" och Ja, jag är hemskt ledsen att du åkt ända från Vimmerby och Nej, det gör ingen skillnad om jag ringer ordföranden och frågar. Då blir det liv i luckan...
de andra nordborna: verkar ALLTID vara glada, hur kommer det sig?! tycker det är helt självklart att man ska förstå vad de säger trots att det låter som att de har smälta mashmallows i munnen.
tyskarna: är de som är svårast att tala med eftersom de ofta vägrar prata engelska och det enda jag kan säga på tyska är "jag har ätit en blå potatis". verkar alltid vara nöjda o glada (kan dock bero på språkbarriären. de kanske inte kan klaga på greenerna på engelska) och är av någon anledning lättare att sälja skor till...!
britterna: mina favoriter. när de kommer får man ju prata engelska på riktigt och så har de ju så underbar humor...! de är så lättimponerade oxå. vi har ganska mycket träd, barrträd runtom på banan, så det ser ganska svenskt ut. i england har de mest öppna fält o ingen skog så för dem är vi en redig "novelty".
Slut castlist.
tisdag 12 juni 2007
jag lyssnade bara på vad du menade
elsa sa något så fantastiskt alldeles nyss. hon var här för vi hade en liten session i pyssling med målet att pyssla fram studentpresenter till alla nära o kära som tar studenten på fredag!
vi talade om något..ha! ja minns visst inte ens vad det var..! men anyway.. jag skulle säga vad jag tyckte, men så sa jag fel. elsa förstod ändå och nickade instämmande, varpå jag ryckte till o sa:
"eller nej! jag sa fel!"
elsa höjde ögonbrynen, skakade på huvudet och sa:
"nämen, det spelar ingen roll. jag lyssnade bara på vad du menade."
vilken fantastisk sak att säga! tänk om fler (inklusive mig själv) kunde göra så; lyssna på vad folk menar! tänk så mycket färre missförstånd vi skulle ha då...
vi talade om något..ha! ja minns visst inte ens vad det var..! men anyway.. jag skulle säga vad jag tyckte, men så sa jag fel. elsa förstod ändå och nickade instämmande, varpå jag ryckte till o sa:
"eller nej! jag sa fel!"
elsa höjde ögonbrynen, skakade på huvudet och sa:
"nämen, det spelar ingen roll. jag lyssnade bara på vad du menade."
vilken fantastisk sak att säga! tänk om fler (inklusive mig själv) kunde göra så; lyssna på vad folk menar! tänk så mycket färre missförstånd vi skulle ha då...
måndag 11 juni 2007
min önskan uppfylldes!
I gårdagens inlägg önskade jag mig regn - och min önskan uppfylldes bara ett antal timmar senare! Såhär var det...
Jag gick och la mig vid halv elva och somnade efter en stund i värmen. Runt ett väcktes jag av min mobil. Jag blev riktigt uppskrämd när jag yrvaket såg att det var Johanna som ringde för jag tänkte "vad kan få henne att ringa såhär mitt i natten??" (visste inte vad klockan var vid den tidpunkten..) nej, jag drog slutsatsen att det måste ha hänt nåt! så ni kan tänka er min lättnad och förvåning när allt som mötte mig i andra änden av luren var johannas försynta "heej". hon kunde inte sova o ringde bara för att hon ville prata med mig. hur sött var inte det!
vi småpratade en halvtimme och när vi lagt på och jag precis var på väg att somna om då hörde jag det. regnet. efter en sekunds tvekan hoppade jag ur sängen och slängde på mig morgonrocken (lr nattrocken kanske det skulle vara lämpligare att kalla den här. det är faktiskt nåt jag funderat på. är morgonrock o nattrock samma sak? samma sak som byter namn beroende på när på dygnet det är? eller är det faktiskt två helt olika saker? den som har svaret lr en intressant åsikt i ämnet är välkommen att dela den med världen i 'kommentarerna'. iaf, tillbaka till historien...) jag rusade tyst (hur tyst man nu kan rusa) ner för trapporna och störtade ut i det stilla strilande sommarnattsregnet. kände mig ungefär som israeliterna efter att de vandrat i öknen i 40 år. sträckte ut armarna som att jag ville omfamna vattnet och njöt av hur regndropparna sökte sig genom mitt hår ner över pannan, kinderna, läpparna.. mycket dramatisk var jag, och väldigt överdriven. väldigt jag helt enkelt haha.
första dagen i Golfshopen är nu alltså över. kan inte göra en beskrivning av en dag i min egen reality-show; Golfshopen rättvisa utan att först presentera karaktärerna som jag möter varje dag. en sådan karaktärsbeskrivning kommer ta entusiasm att göra. entusiasm som jag för tillfället inte besitter. allt jag besitter just nu är fenomenal trötthet. därför ska jag göra det jag tror jag kommer göra bäst för tillfället. sova.
godnatt kära vänner och sov så gott
Eder Sara
ps. och Daniel: den andra sången var vacker. mäktig. ds.
Jag gick och la mig vid halv elva och somnade efter en stund i värmen. Runt ett väcktes jag av min mobil. Jag blev riktigt uppskrämd när jag yrvaket såg att det var Johanna som ringde för jag tänkte "vad kan få henne att ringa såhär mitt i natten??" (visste inte vad klockan var vid den tidpunkten..) nej, jag drog slutsatsen att det måste ha hänt nåt! så ni kan tänka er min lättnad och förvåning när allt som mötte mig i andra änden av luren var johannas försynta "heej". hon kunde inte sova o ringde bara för att hon ville prata med mig. hur sött var inte det!
vi småpratade en halvtimme och när vi lagt på och jag precis var på väg att somna om då hörde jag det. regnet. efter en sekunds tvekan hoppade jag ur sängen och slängde på mig morgonrocken (lr nattrocken kanske det skulle vara lämpligare att kalla den här. det är faktiskt nåt jag funderat på. är morgonrock o nattrock samma sak? samma sak som byter namn beroende på när på dygnet det är? eller är det faktiskt två helt olika saker? den som har svaret lr en intressant åsikt i ämnet är välkommen att dela den med världen i 'kommentarerna'. iaf, tillbaka till historien...) jag rusade tyst (hur tyst man nu kan rusa) ner för trapporna och störtade ut i det stilla strilande sommarnattsregnet. kände mig ungefär som israeliterna efter att de vandrat i öknen i 40 år. sträckte ut armarna som att jag ville omfamna vattnet och njöt av hur regndropparna sökte sig genom mitt hår ner över pannan, kinderna, läpparna.. mycket dramatisk var jag, och väldigt överdriven. väldigt jag helt enkelt haha.
första dagen i Golfshopen är nu alltså över. kan inte göra en beskrivning av en dag i min egen reality-show; Golfshopen rättvisa utan att först presentera karaktärerna som jag möter varje dag. en sådan karaktärsbeskrivning kommer ta entusiasm att göra. entusiasm som jag för tillfället inte besitter. allt jag besitter just nu är fenomenal trötthet. därför ska jag göra det jag tror jag kommer göra bäst för tillfället. sova.
godnatt kära vänner och sov så gott
Eder Sara
ps. och Daniel: den andra sången var vacker. mäktig. ds.
söndag 10 juni 2007
keep sunday
Söndagar är ljuvliga. Gick till Josua på gudstjänst och lyssnade till Hans som predikade om tid, tid som begrepp alltså. Han hade med 'kronos' o 'kairos', objektiv tid och subjektiv tid, hela köret. Det var mycket intressant. Ska försöka skriva lite närmare om det imorrn eller vid annat tillfälle då jag känner att jag är up for the challenge.
På vägen hem plockade jag blommor och smultron på strå=sommarkänslometern steg avsevärt! :)
Måste dock erkänna att jag önskar mig regn. Skulle vilja ha ett ordentligt åskväder och ett skyfall en timme eller så, för att rensa luften! Just nu kan jag nämligen inte ens gå utanför dörren utan att börja nysa. Gräset, ni vet... Sen skulle ett stilla sommarregn kunna få strila en dag eller så. Det vore alldeles ljuvligt...
Vad har jag mer gjort idag...hm...när jag kom hem läste jag ett bra tag i "Letters from Pemberly" av Jane Dawkins. Jag läste ut den faktiskt. Det var en trevlig bok i brevform; en fortsättning på Jane Austen's Stolthet och Fördom!
Jag har många gånger uttryckt hur gärna jag skulle vilja levat i Austen's England på 1800-talet. Vara hemmafru på ett gods någonstans...jag skulle vara som fisken i vattnet...haha! Började fnissa okontrollerat när jag läste detta:
"Since everyone left us Kitty and I have spent our days very pleasently: two or three little dinner parties at home, some delightful drives in the curricle, quiet afternoons with Eleanor Steventon one day and with the Norlands another, have been the sum of our doings.
We have also been enthusiastically adding ribbon trims to our gowns. Kitty has trimmed a bonnet afresh very prettily - and we are all stiching some very tiny garments which we hope will please you. We would not have you think that our days are spent in complete idleness. Indeed, not an hour in the day hangs heavy on our hands. When not engaged, we read, we work, we walk, and when fatigued with these employments, relieve our spirits either by a lovely song, or by some smart bon-mort and witty repartee.."
My godness...aa det skulle sitta fint just nu när allt jag har att vänta de nästa två månaderna är att ranta runt i en golfshop, säljandes kläder och svarandes på frågor jag inte kan svara på. (Fast sälja kläder tycker jag faktiskt är kul..det ska sägas. rätt ska vara rätt). Egentligen är det galenskap. Jag är allergisk mot gräs men jobbar på en golfklubb. Ha!
Besökte även Ny Generation Västersiks Gymnasiums årsmöte. Ville hälsa på dem och se hur det går men missade hela grejen eftersom jag kom en timme försent...det pålystes fel på mötet.. men träffa dem fick jag ju iaf göra..vilket var mycket trevligt!
Japp. Så imorrn återvänder jag alltså till Golfshopen. Hehe..minns från förra sommaren..när jag för Johanna på kvällarna brukade berätta om allt som hänt i shopen under dagen. Hon sa att det kändes som att det var nån slags reality-show. "Today on 'the Golfshop'!" Ja..varför inte..tehe..
tro, hopp och kärlek
xx
På vägen hem plockade jag blommor och smultron på strå=sommarkänslometern steg avsevärt! :)
Måste dock erkänna att jag önskar mig regn. Skulle vilja ha ett ordentligt åskväder och ett skyfall en timme eller så, för att rensa luften! Just nu kan jag nämligen inte ens gå utanför dörren utan att börja nysa. Gräset, ni vet... Sen skulle ett stilla sommarregn kunna få strila en dag eller så. Det vore alldeles ljuvligt...
Vad har jag mer gjort idag...hm...när jag kom hem läste jag ett bra tag i "Letters from Pemberly" av Jane Dawkins. Jag läste ut den faktiskt. Det var en trevlig bok i brevform; en fortsättning på Jane Austen's Stolthet och Fördom!
Jag har många gånger uttryckt hur gärna jag skulle vilja levat i Austen's England på 1800-talet. Vara hemmafru på ett gods någonstans...jag skulle vara som fisken i vattnet...haha! Började fnissa okontrollerat när jag läste detta:
"Since everyone left us Kitty and I have spent our days very pleasently: two or three little dinner parties at home, some delightful drives in the curricle, quiet afternoons with Eleanor Steventon one day and with the Norlands another, have been the sum of our doings.
We have also been enthusiastically adding ribbon trims to our gowns. Kitty has trimmed a bonnet afresh very prettily - and we are all stiching some very tiny garments which we hope will please you. We would not have you think that our days are spent in complete idleness. Indeed, not an hour in the day hangs heavy on our hands. When not engaged, we read, we work, we walk, and when fatigued with these employments, relieve our spirits either by a lovely song, or by some smart bon-mort and witty repartee.."
My godness...aa det skulle sitta fint just nu när allt jag har att vänta de nästa två månaderna är att ranta runt i en golfshop, säljandes kläder och svarandes på frågor jag inte kan svara på. (Fast sälja kläder tycker jag faktiskt är kul..det ska sägas. rätt ska vara rätt). Egentligen är det galenskap. Jag är allergisk mot gräs men jobbar på en golfklubb. Ha!
Besökte även Ny Generation Västersiks Gymnasiums årsmöte. Ville hälsa på dem och se hur det går men missade hela grejen eftersom jag kom en timme försent...det pålystes fel på mötet.. men träffa dem fick jag ju iaf göra..vilket var mycket trevligt!
Japp. Så imorrn återvänder jag alltså till Golfshopen. Hehe..minns från förra sommaren..när jag för Johanna på kvällarna brukade berätta om allt som hänt i shopen under dagen. Hon sa att det kändes som att det var nån slags reality-show. "Today on 'the Golfshop'!" Ja..varför inte..tehe..
tro, hopp och kärlek
xx
lördag 9 juni 2007
"Gideoniter med sångportfolio"; kyrkans svar på "Idol"
Tänkte egentligen skriva något djupsinnigt om Sverige och hur det styrs idag, men nu när jag väl sitter här känner ja att det får vara. blir lite om dagens händelser istället. man får ju passa på när det faktiskt finns något mer att säga än bara "ah, idag städade jag det och idag skurade jag det"..!
idag ackompanjerade jag en viss Harald på Gideoniternas årsmöte (ni förstår, min far är gideonit och dagen innan hade han bett mig om denna tjänst). jag var lite orolig, eller okej, jag var mycket orolig för hur detta skulle gå. pappa hade sagt att det bara handlade om ett par psalmer som behövde kompas men när jag fick tala med Harald på telefon blev jag skrämd. ja, skrämd. han sa nämligen saker jag inte förväntade mig höra som till exempel;
"ja, men då tar jag med min sångportfolio" och
"känner ni till Ejnar Ekbergs repertoar?"
(sen att den där ekberg tydligen är nån känd kompositör av läsarsånger, det visste ju inte jag!)
ni kan ju tänka er..jag förväntades alltså gå dit och ackompanjera nån stor-sångare som skulle ha med sin "sångportfolio" (!!) a prima vista! därav min oro.
jag var tillsagd att komma dit till 14.30 så 14.29 påbörjade jag den cirka 40 sekunder långa färden till äldreboendet där årsmötet skulle hållas. årsmötet verkade dra ut på tiden så jag frågade Gullvi, som basar i köket (jag känner de här nissarna ju förstår ni) om jag kanske kunde få spela lite på pianot så länge. hon sa att ja det fick jag så gärna. det kändes bra att få prova pianot lite. man vet ju aldrig vad det är för pianon folk har. det kan vara vissa tangenter man bör undvika. de kan sakna strängar eller vara ostämda eller till och med ibland saknas helt. been there, done that, om man säger så.
när jag suttit o spelat ett tag kom Gullvi fram till mig och frågade om jag skulle kunna tänka mig att komma o spela för de gamla någon gång. fiolen fick jag gärna också ta med! javisst, det sa jag att jag mycket gärna gjorde.
när årsmötet äntligen var slut, sisådär runt en kvart över tre kom min far tätt följd av sångaren Harald till den stora salongen där jag satt. där och då fick jag första glimten av noterna. scary..
men tro det eller ej, det gick faktiskt utan större komplikationer. okej det var inte perfekta färgningar på ackorden och nog fuskade jag nog på några av de snabba bytena, men efter vad jag fick höra efteråt verkar detta inte märkts för mycket. lovad vara Herren hehe..
En av sångerna, "Uti din hand" lät de mig behålla noten på ty jag blev så förtjust i stycket. (okej jag vet, ja skrev precis 'ty'. men kom igen de e ju ett skitbra ord som förtjänar att skrivas oftare..!)
hade en även en mycket trevlig kväll för övrigt. carol o mirielle åt middag med oss (fisksoppa med apelsin o fänkål á la herr olow och banan o chokladkaka freestylad av unga fröken olow a.k.a. jag själv) vilket alltid är lika trevligt! vi pratade o skrattade och gjorde manlighet- och kvinnlighetstest på varandra på internet. jag fick typ 297 på kvinnlighetstestet. ska tydligen vara mycket kvinnligt. haha; så det var ju skönt att höra! pappa var lite beviken..fick bara 76 p manlighetstestet..haha.. varför är det så kul med sådana där test?! hehehe
happ. ska man försöka gå o sova då i den här bastun. de e gripande 30 plus här inne.
jag skojar inte. tyvärr.
gonatt o bara kärlek
xx
idag ackompanjerade jag en viss Harald på Gideoniternas årsmöte (ni förstår, min far är gideonit och dagen innan hade han bett mig om denna tjänst). jag var lite orolig, eller okej, jag var mycket orolig för hur detta skulle gå. pappa hade sagt att det bara handlade om ett par psalmer som behövde kompas men när jag fick tala med Harald på telefon blev jag skrämd. ja, skrämd. han sa nämligen saker jag inte förväntade mig höra som till exempel;
"ja, men då tar jag med min sångportfolio" och
"känner ni till Ejnar Ekbergs repertoar?"
(sen att den där ekberg tydligen är nån känd kompositör av läsarsånger, det visste ju inte jag!)
ni kan ju tänka er..jag förväntades alltså gå dit och ackompanjera nån stor-sångare som skulle ha med sin "sångportfolio" (!!) a prima vista! därav min oro.
jag var tillsagd att komma dit till 14.30 så 14.29 påbörjade jag den cirka 40 sekunder långa färden till äldreboendet där årsmötet skulle hållas. årsmötet verkade dra ut på tiden så jag frågade Gullvi, som basar i köket (jag känner de här nissarna ju förstår ni) om jag kanske kunde få spela lite på pianot så länge. hon sa att ja det fick jag så gärna. det kändes bra att få prova pianot lite. man vet ju aldrig vad det är för pianon folk har. det kan vara vissa tangenter man bör undvika. de kan sakna strängar eller vara ostämda eller till och med ibland saknas helt. been there, done that, om man säger så.
när jag suttit o spelat ett tag kom Gullvi fram till mig och frågade om jag skulle kunna tänka mig att komma o spela för de gamla någon gång. fiolen fick jag gärna också ta med! javisst, det sa jag att jag mycket gärna gjorde.
när årsmötet äntligen var slut, sisådär runt en kvart över tre kom min far tätt följd av sångaren Harald till den stora salongen där jag satt. där och då fick jag första glimten av noterna. scary..
men tro det eller ej, det gick faktiskt utan större komplikationer. okej det var inte perfekta färgningar på ackorden och nog fuskade jag nog på några av de snabba bytena, men efter vad jag fick höra efteråt verkar detta inte märkts för mycket. lovad vara Herren hehe..
En av sångerna, "Uti din hand" lät de mig behålla noten på ty jag blev så förtjust i stycket. (okej jag vet, ja skrev precis 'ty'. men kom igen de e ju ett skitbra ord som förtjänar att skrivas oftare..!)
hade en även en mycket trevlig kväll för övrigt. carol o mirielle åt middag med oss (fisksoppa med apelsin o fänkål á la herr olow och banan o chokladkaka freestylad av unga fröken olow a.k.a. jag själv) vilket alltid är lika trevligt! vi pratade o skrattade och gjorde manlighet- och kvinnlighetstest på varandra på internet. jag fick typ 297 på kvinnlighetstestet. ska tydligen vara mycket kvinnligt. haha; så det var ju skönt att höra! pappa var lite beviken..fick bara 76 p manlighetstestet..haha.. varför är det så kul med sådana där test?! hehehe
happ. ska man försöka gå o sova då i den här bastun. de e gripande 30 plus här inne.
jag skojar inte. tyvärr.
gonatt o bara kärlek
xx
fredag 8 juni 2007
by the sweat of my brow.. haha
Började dagen med en smärre chock. Vi har ingen mopp. STOP THE PRESSES, Olows har ingen mopp!! Vad säger det om oss som familj undrar jag då...jag vaknade ju med världens städenergi! Mitt rum var praktiskt taget klart (för första gången på heaven knows how long), förutom att det behövdes moppas. Jag skulle moppa med ett äppelblomsdoftande allrengöringsmedel, det var ju det som var min tanke. Min alldeles fenomenala plan. Men nu är det ju så, kära vänner, att allt blir inte alltid som man tänkt sig här i livet. Och när allt inte blir som man tänkt sig då har man ett val. två alternativ. man kan (1) ge upp och lägga ner hela sin idé. sin vision. eller så kan man (2) KÄMPA!
när jag öppnade det olowska städskåpet föll en ljusstråle, likt en gloria, över en hederlig gammeldags skurborste. det var ett riktigt hallelujah-moment. för min inre syn spelades en scen från Pirates 3 upp. ni vet när piraterna kan välja att ge sig eller slåss och keira hoppar upp på relingen o börjar hojta om att kämpa. "By the sweat of our brows and the pains of our backs!!" (or something like that...) I bakgrunden hörde jag Pirates temat spelas (dudu duru-dudu duru-dudu duru-duru BAM!) och jag visste vad jag skulle göra. jag skulle skura! In the words of Pheobe Buffay; I was gonna swab my ass off! jag greppade den långskaftade skurborsten, en trasa och en hink, stormade in i vardagsrummet (där min far satt och jobbade på en hemsida), höjde skurborsten likt ett svärd och ropade "BY THE SWEAT OF MY BROW AND THE PAINS OF MY BACK MY FLOOR WILL BE CLEAN!!" för en sekund stirrade far oförstående på sin dotter men skrattade sedan igänkännande när jag galopperade upp för trappan för att sätta igång.
skurade sedan golvet medan iTunes spelade soundtracket från Pirates..
senare kom hasse förbi. han skulle hämta nån grej som pappa hjälpt honom skriva ut och jag kunde inte låta bli att anmärka att han hade snygga solglasögon (RayBans..I like..!)
vi började snacka om solglasögon och helt plötsligt säger hasse:
"men vettu jag har ett par snygga hemma. damglasögon är det. marco macali. dom kan ju du få!"
det bör nämnas att solglasögon har blivit min nya älsklingsassocear och jag har gått från att aldrig gå nära ett par till att aldrig lämna huset utan ett par. favoriterna är (1) pilotbrillor - marco macali (2) ett par svarta - Kate Moss for Top Shop, wayfarer-stuk. loooove them.. och (3) ett par vintage stooooooora..
så du kan ju tänka dig hur trevligt det var att bara sådär out of the blue bli erbjuden ett par marco macali solglasögon. dessutom lät de coola när de beskrevs för mig. de var tydligen sportiga, insektsliknande ögon med gröna o röda bågar. (en stil som jag antagligen aldrig skulle köpt själv men som lät yummy :D)
men hur säger man ja till en sån sak utan att känna sig...typ..bortskämd..? ja vet inte, jag är dålig på sådant..det är inte bra! men så mindes jag en fransk film jag såg en gång med pappa. den handlade om ödet och hur allt händer för en anledning. det var en kille i filmen som hade en teori att man hela tiden ska hålla bollen rullande så att säga..! välsignar någon dig så ge vidare det! kanske inte exakt samma sak men välsigna någon annan, snart, med någonting! det kan vara en sak, en tjänst..u name it! o då mindes jag plötsligt en sak som hände dagen innan.
mirielle, min styvsyster, kom på besök! hon tittade in precis när jag höll på o packa upp mina smycken. när hon fick syn på mina turkosa, runda örhängen i sånt där handgjort stuk sa hon
"oo va fina! jag älskar turkost!" när hon sa det fick jag en tanke; att jag skulle ge dem till henne! så jag sa bara
"du får dem! :)
hon bara stirrade på mig o sa
"skämtar du?!"
efter ett tag hade jag övertygat henne om att jag absolut inte skämtade, att jag ville att hon skulle ha dem and that was the end of it! hon blev jätteglad o ja blev jätteglad för att hon blev jätteglad!
så idag då när jag sådär hux flux blev välsignad med ett par nya shades så bara kände jag att "jaa. i guess thats the right thing; keep the ball rolling..!" så nu antar jag att bollen ligger hos mig att välsigna någon annan. jag får utse mitt offer imorgon.. :) ill let u know how it goes..! till dess får ni hålla till godo med en bild..
bara kärlek
när jag öppnade det olowska städskåpet föll en ljusstråle, likt en gloria, över en hederlig gammeldags skurborste. det var ett riktigt hallelujah-moment. för min inre syn spelades en scen från Pirates 3 upp. ni vet när piraterna kan välja att ge sig eller slåss och keira hoppar upp på relingen o börjar hojta om att kämpa. "By the sweat of our brows and the pains of our backs!!" (or something like that...) I bakgrunden hörde jag Pirates temat spelas (dudu duru-dudu duru-dudu duru-duru BAM!) och jag visste vad jag skulle göra. jag skulle skura! In the words of Pheobe Buffay; I was gonna swab my ass off! jag greppade den långskaftade skurborsten, en trasa och en hink, stormade in i vardagsrummet (där min far satt och jobbade på en hemsida), höjde skurborsten likt ett svärd och ropade "BY THE SWEAT OF MY BROW AND THE PAINS OF MY BACK MY FLOOR WILL BE CLEAN!!" för en sekund stirrade far oförstående på sin dotter men skrattade sedan igänkännande när jag galopperade upp för trappan för att sätta igång.
skurade sedan golvet medan iTunes spelade soundtracket från Pirates..
senare kom hasse förbi. han skulle hämta nån grej som pappa hjälpt honom skriva ut och jag kunde inte låta bli att anmärka att han hade snygga solglasögon (RayBans..I like..!)
vi började snacka om solglasögon och helt plötsligt säger hasse:
"men vettu jag har ett par snygga hemma. damglasögon är det. marco macali. dom kan ju du få!"
det bör nämnas att solglasögon har blivit min nya älsklingsassocear och jag har gått från att aldrig gå nära ett par till att aldrig lämna huset utan ett par. favoriterna är (1) pilotbrillor - marco macali (2) ett par svarta - Kate Moss for Top Shop, wayfarer-stuk. loooove them.. och (3) ett par vintage stooooooora..
så du kan ju tänka dig hur trevligt det var att bara sådär out of the blue bli erbjuden ett par marco macali solglasögon. dessutom lät de coola när de beskrevs för mig. de var tydligen sportiga, insektsliknande ögon med gröna o röda bågar. (en stil som jag antagligen aldrig skulle köpt själv men som lät yummy :D)
men hur säger man ja till en sån sak utan att känna sig...typ..bortskämd..? ja vet inte, jag är dålig på sådant..det är inte bra! men så mindes jag en fransk film jag såg en gång med pappa. den handlade om ödet och hur allt händer för en anledning. det var en kille i filmen som hade en teori att man hela tiden ska hålla bollen rullande så att säga..! välsignar någon dig så ge vidare det! kanske inte exakt samma sak men välsigna någon annan, snart, med någonting! det kan vara en sak, en tjänst..u name it! o då mindes jag plötsligt en sak som hände dagen innan.
mirielle, min styvsyster, kom på besök! hon tittade in precis när jag höll på o packa upp mina smycken. när hon fick syn på mina turkosa, runda örhängen i sånt där handgjort stuk sa hon
"oo va fina! jag älskar turkost!" när hon sa det fick jag en tanke; att jag skulle ge dem till henne! så jag sa bara
"du får dem! :)
hon bara stirrade på mig o sa
"skämtar du?!"
efter ett tag hade jag övertygat henne om att jag absolut inte skämtade, att jag ville att hon skulle ha dem and that was the end of it! hon blev jätteglad o ja blev jätteglad för att hon blev jätteglad!
så idag då när jag sådär hux flux blev välsignad med ett par nya shades så bara kände jag att "jaa. i guess thats the right thing; keep the ball rolling..!" så nu antar jag att bollen ligger hos mig att välsigna någon annan. jag får utse mitt offer imorgon.. :) ill let u know how it goes..! till dess får ni hålla till godo med en bild..
bara kärlek
torsdag 7 juni 2007
ljuvliga stök
Idag har varit en sådandär produktiv dag. En sådan där sällsynt dag som andra människor på något märkligt sätt verkar ha hela tiden...!
Åt en sen frukost och bläddrade i tidskriften "Gods och Gårdar". Kanske lite over the top..men tänkte att det skulle ge lite inspiration iför the grim job that jad to be done. stor-städning av rummet..har skjutit upp det så länge nu..ja, ni vet hur det är..
städning e en sån där bitterljuv sak. hehe.. svår att get around to doing, trög i starten. efter ett tag kommer man igång. det plockas o pulas. dammet flyger och ordning infinner sig sakta men säkert. har man tur slår den kreativa nerven till och man börjar skapa. hitta på nya idéer där mitt i stöket. det hände idag! för länge sen hittade jag ett par söta små skor på en second hand affär. de kostade typ bara en tia och jag inspirerades av dem så jag köpte dem o tänkte att jag kunde göra något kreativt av dem någon gång. den "någon gång" blev idag! jag spikade upp dem på väggen! :)
Jag spikade upp dem högst upp vid dörrkarmen så att det ser ut som att de är på väg någonstans. Ut genom dörren. Uppåt. Ja, jag tyckte det såg trevligt ut! Man kommer in genom dörren, tänker "ja, det här var ju ett trevligt, normalt rum". men så vänder man sig om and woop! they're on the wall! :D I LIKE
jag älskar känslan i ett nystädat rum...lr ja..mitt är nästan klart. hehe..ska bara moppa lite imorrn så e de kirrat..! (kan inte fatta att ja precis skrev kirrat..)
den nystädade känslan när rummet doftar gott och det står en vas med nyplockade blommor på skänken...ja, ja älskar det.
mina fönster vätter åt nordväst så jag har aftonsolen inlysandes på kvällarna. det är ljuvligt.
aftonsolen får fiolerna i mitt fönster att kasta långa skuggor... jag avslutar med att visa ett par bilder..
bara kärlek
Åt en sen frukost och bläddrade i tidskriften "Gods och Gårdar". Kanske lite over the top..men tänkte att det skulle ge lite inspiration iför the grim job that jad to be done. stor-städning av rummet..har skjutit upp det så länge nu..ja, ni vet hur det är..
städning e en sån där bitterljuv sak. hehe.. svår att get around to doing, trög i starten. efter ett tag kommer man igång. det plockas o pulas. dammet flyger och ordning infinner sig sakta men säkert. har man tur slår den kreativa nerven till och man börjar skapa. hitta på nya idéer där mitt i stöket. det hände idag! för länge sen hittade jag ett par söta små skor på en second hand affär. de kostade typ bara en tia och jag inspirerades av dem så jag köpte dem o tänkte att jag kunde göra något kreativt av dem någon gång. den "någon gång" blev idag! jag spikade upp dem på väggen! :)
Jag spikade upp dem högst upp vid dörrkarmen så att det ser ut som att de är på väg någonstans. Ut genom dörren. Uppåt. Ja, jag tyckte det såg trevligt ut! Man kommer in genom dörren, tänker "ja, det här var ju ett trevligt, normalt rum". men så vänder man sig om and woop! they're on the wall! :D I LIKE
jag älskar känslan i ett nystädat rum...lr ja..mitt är nästan klart. hehe..ska bara moppa lite imorrn så e de kirrat..! (kan inte fatta att ja precis skrev kirrat..)
den nystädade känslan när rummet doftar gott och det står en vas med nyplockade blommor på skänken...ja, ja älskar det.
mina fönster vätter åt nordväst så jag har aftonsolen inlysandes på kvällarna. det är ljuvligt.
aftonsolen får fiolerna i mitt fönster att kasta långa skuggor... jag avslutar med att visa ett par bilder..
bara kärlek
onsdag 6 juni 2007
otämjd
Godkväll, kära vänner.
Idag är det alltså Sveriges nationaldag. eller ioförsig när jag skriver detta är det bara en minut kvar på sveriges nationaldag..anyways.
Jag tycker om nationaldagar. och jag tycker om att det faktum att sveriges är gjord till helgdag. men min bror delar inte redigt min uppfattning.
"assåååå..varför HAR vi ens en nationaldag i sverige..?!" frågade han slött irriterat när jag kom hem från min första dag i Golfshopen.
"jaa, käre bror" sa jag, "det är för att vi vill fira att vi är ett eget land".
egentligen sa ja mest så för att jag inte visste vad jag skulle säga. för varför har vi ens nationaldag? de flesta verkar ju inte ens bry sig. tänk i andra länder där nationaldagen är värsta grejen! varför är det inte så här i sverige? är det verkligen för att vi är rädda för att bli uppfattade som rasister, som folk verkar tro? är svenskar verkligen så mesiga? jag hoppas inte det.
kan det inte vara så istället att vi har fått ett släng av galna ko-sjukan? o me galna ko-sjukan menar jag att vi är ett klassiskt offer för ordspråket "man saknar inte kon förrns båset är tomt".
är det inte lite så att vi är så vana vid att "Sverige är ett fritt land" att vi inte uppskattar det faktum att det är fritt..? om vi varit förtryckta under årtionden av något annat land kanske vi skulle känna mer glädje inför tanken att fira nationaldagen. faktiskt FIRA nationaldagen och det faktum att vi är ett eget land.
men missförstå mig rätt nu...jag önskar inte att vi ska bli ockuperade bara för att vi ska lära oss en läxa nej, nej. jag är glad att jag är svensk. en fri svensk.
jag älskar när sverige nämns som "det kyliga mystiska norden" i filmer (som i phantom of the opera t ex). och nu när jag bott i birmingham ett år, har jag fått vänja mig vid att vara flickan från norr. från landet där stjärnorna brinner klart om natten. där man faktiskt kan få syn på ett norrsken och där isbjörnar vandrar omkring på gatorna. eller, mja..typ iaf.
så innan jag kryper till kojs har jag en bekännelse;
jag älskar sverige
jag älskar vår nationaldag och
jag älskar att vara svensk
otämjd
bara kärlek
xx
Idag är det alltså Sveriges nationaldag. eller ioförsig när jag skriver detta är det bara en minut kvar på sveriges nationaldag..anyways.
Jag tycker om nationaldagar. och jag tycker om att det faktum att sveriges är gjord till helgdag. men min bror delar inte redigt min uppfattning.
"assåååå..varför HAR vi ens en nationaldag i sverige..?!" frågade han slött irriterat när jag kom hem från min första dag i Golfshopen.
"jaa, käre bror" sa jag, "det är för att vi vill fira att vi är ett eget land".
egentligen sa ja mest så för att jag inte visste vad jag skulle säga. för varför har vi ens nationaldag? de flesta verkar ju inte ens bry sig. tänk i andra länder där nationaldagen är värsta grejen! varför är det inte så här i sverige? är det verkligen för att vi är rädda för att bli uppfattade som rasister, som folk verkar tro? är svenskar verkligen så mesiga? jag hoppas inte det.
kan det inte vara så istället att vi har fått ett släng av galna ko-sjukan? o me galna ko-sjukan menar jag att vi är ett klassiskt offer för ordspråket "man saknar inte kon förrns båset är tomt".
är det inte lite så att vi är så vana vid att "Sverige är ett fritt land" att vi inte uppskattar det faktum att det är fritt..? om vi varit förtryckta under årtionden av något annat land kanske vi skulle känna mer glädje inför tanken att fira nationaldagen. faktiskt FIRA nationaldagen och det faktum att vi är ett eget land.
men missförstå mig rätt nu...jag önskar inte att vi ska bli ockuperade bara för att vi ska lära oss en läxa nej, nej. jag är glad att jag är svensk. en fri svensk.
jag älskar när sverige nämns som "det kyliga mystiska norden" i filmer (som i phantom of the opera t ex). och nu när jag bott i birmingham ett år, har jag fått vänja mig vid att vara flickan från norr. från landet där stjärnorna brinner klart om natten. där man faktiskt kan få syn på ett norrsken och där isbjörnar vandrar omkring på gatorna. eller, mja..typ iaf.
så innan jag kryper till kojs har jag en bekännelse;
jag älskar sverige
jag älskar vår nationaldag och
jag älskar att vara svensk
otämjd
bara kärlek
xx
tisdag 5 juni 2007
att blogga eller inte blogga...
Varför känns det som att ALLA bloggar?
När teamaråret 06/07 började på Ny Generation dröjde det bara ett par veckor så, POFF!, hade alla teamen egna.. bloggs, bloggar, bloggblad? blogg i plural tack anyone!? Men jag frågar dig, hur många av dem lever idag? ingen. ingen alls faktiskt. en del höll sig vid liv längre än andra, en del rann bara ut i sanden (som konsertarnas..) och en del avslutades mer lr mindre medvetet. (som östarnas..deras sista inlägg bör läsas. språkligt ljuvligt.)
personer som FalkHay, Nutte och Mogulen rörde sig i ett par korta månader i bloggrymden för att sedan, när nyhetens behag försvunnit och man inser att man har viktigare saker för sig, tröttna.
Men varför ska man då blogga? Jag kan komma på ett par situationer när jag tycker att det är försvarbart att ägna sig åt nämnda syssla.
1. Om man är ute och reser. Då kan bloggen bli som ett brev hem. ett brev som man lägga till tankar, bilder o text till så att nära o kära därhemma inte känns så lika långt borta.
2. Om man är författare eller liknande och bloggen då blir ett sätt att så att säga show your skills. för det är faktiskt en konst att blogga.
3. Om man känner ett djupt behov att ventilera åsikter. Man kanske är/vill bli politiker eller bara vill lufta sina radikala tankar allmänt.
men nu är det ju så att det finns hur många bloggare som helst. hörde statistik på det där någon gång. hur många blogspots det fanns och hur många som blev regelbundet uppdaterade. minns inte siffrorna exakt men antalet blogspots var hur många fler som helst än de som faktiskt var vid liv. folk skapar alltså sig en blogg men sen ids de inte uppdatera den. kvar blir hundratusentals ouppdaterade latmansbloggar som inte gör annat än ta upp snygga URLs för oss nya bloggare. humpf.
För känns det inte så, att alla bloggar. ALLA (i det väldigt överdrivna sense of the word förstås). Jag trodde att bloggare mest var folk som gillade att skriva om sig själva (oavsett om de var bra på det eller inte) men när jag via en väns blogg läste att Carl Bildt bloggar fick jag en chock! Antagligen är det ju bara jag som är lite efter, men hallå gripande, vår utrikesminister bloggar!! har faktiskt inte läst hans blogg men det måste jag ju göra...va skriver han liksom.. "idag var jag på jobbet och vi bestämde ditten o datten.." eller vad??
ah, hur som helst så verkar det nu som att jag bestämt mig för att bli en bloggare jag med. jag passar egentligen inte in på någon av mina tre "då-är-det-ok-att-blogga" men beslöt att göra det iaf. tro dock inte att jag lever i någon slags stolt villfarelse att folk faktiskt kommer läsa min blogg. i might be many things but desperate is not one of them.
bara kärlek
xx
När teamaråret 06/07 började på Ny Generation dröjde det bara ett par veckor så, POFF!, hade alla teamen egna.. bloggs, bloggar, bloggblad? blogg i plural tack anyone!? Men jag frågar dig, hur många av dem lever idag? ingen. ingen alls faktiskt. en del höll sig vid liv längre än andra, en del rann bara ut i sanden (som konsertarnas..) och en del avslutades mer lr mindre medvetet. (som östarnas..deras sista inlägg bör läsas. språkligt ljuvligt.)
personer som FalkHay, Nutte och Mogulen rörde sig i ett par korta månader i bloggrymden för att sedan, när nyhetens behag försvunnit och man inser att man har viktigare saker för sig, tröttna.
Men varför ska man då blogga? Jag kan komma på ett par situationer när jag tycker att det är försvarbart att ägna sig åt nämnda syssla.
1. Om man är ute och reser. Då kan bloggen bli som ett brev hem. ett brev som man lägga till tankar, bilder o text till så att nära o kära därhemma inte känns så lika långt borta.
2. Om man är författare eller liknande och bloggen då blir ett sätt att så att säga show your skills. för det är faktiskt en konst att blogga.
3. Om man känner ett djupt behov att ventilera åsikter. Man kanske är/vill bli politiker eller bara vill lufta sina radikala tankar allmänt.
men nu är det ju så att det finns hur många bloggare som helst. hörde statistik på det där någon gång. hur många blogspots det fanns och hur många som blev regelbundet uppdaterade. minns inte siffrorna exakt men antalet blogspots var hur många fler som helst än de som faktiskt var vid liv. folk skapar alltså sig en blogg men sen ids de inte uppdatera den. kvar blir hundratusentals ouppdaterade latmansbloggar som inte gör annat än ta upp snygga URLs för oss nya bloggare. humpf.
För känns det inte så, att alla bloggar. ALLA (i det väldigt överdrivna sense of the word förstås). Jag trodde att bloggare mest var folk som gillade att skriva om sig själva (oavsett om de var bra på det eller inte) men när jag via en väns blogg läste att Carl Bildt bloggar fick jag en chock! Antagligen är det ju bara jag som är lite efter, men hallå gripande, vår utrikesminister bloggar!! har faktiskt inte läst hans blogg men det måste jag ju göra...va skriver han liksom.. "idag var jag på jobbet och vi bestämde ditten o datten.." eller vad??
ah, hur som helst så verkar det nu som att jag bestämt mig för att bli en bloggare jag med. jag passar egentligen inte in på någon av mina tre "då-är-det-ok-att-blogga" men beslöt att göra det iaf. tro dock inte att jag lever i någon slags stolt villfarelse att folk faktiskt kommer läsa min blogg. i might be many things but desperate is not one of them.
bara kärlek
xx
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)