Så var det ju det där med studentliv. Den 23 maj hade nationerna sina vårbaler och för Norrlands nations Salongsorkester, som jag råkar vara ordförande för, innebär det wienervals. Efter intagen trerättersmiddag plockar vi alla upp våra instrument och spatserar glada till Gamla salen och ställer oss beredda att riva av ett gäng wienervalser á la Strauss. Bland annat den nedan. An der Schönen, Blauen Donau - I love thee. Jag föreslår att du slår igång YouTube-klippet, hoppar till 1:40 på tidslinjen och lyssnar på musiken i bakgrunden medan du läser resten av detta inlägg! :)
Det är en underbar känsla att stå där på estraden med fiolen på axeln, stämma in i orkesterns klang och se ut över hundratals studenter i frack och balklänning som valsar som att det inte fanns några andra i världen än just vi och ingen annan kväll i tiden utom just denna. Det finns inga tentor. Inga duggor. Inga rapporter. Inga seminariediskussioner. En sekund är du evig. I en tidskapsel dansandes för all framtid.
Vill nämna något kort som kommentar till bilden ovan. Det du ser precis här ovanför är en affisch som synts lite varstans under dagarna innan vårbalskvällen. "Norrlands nations manskör sjunger serenader för Din Vårbalsdam!" står det på den. Natten innan vårbalen kallas traditionellt "serenadnatten". Då lånar satsiga norrländska kavaljerer in manskören att ställa sig nedanför balkongen hos sina vårbalsdamer och sjunga serenad!! Tycker att detta är en fin gammal tradition som bör uppmärksammas och uppfyllas oftare :) Att de sedan använt en bild på kattkören som sjunger Strömmingens lov i tecknade Pelle Svanslös-filmen gör bara saken ännu bättre! Kanske skulle de även överväga att sätta med ovannämnda sång på serenadmenyn?
Nu känns det i alla fall att det är vår på riktigt. Och jag upplever ett av de där sällsynta ögonblicken då jag faktiskt känner mig som en student.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar