På baksidan av receptionen där jag jobbar finns ett skjul i vilket två svalor byggt ett bo och fått ungar som nu börjar bli stora. Idag skulle de lära sig flyga. Tack och lov att det bara händer en gång om året. Det slutade nämligen med att jag hade två förvirrade, panikslagnam, små svalor INNE I RECEPTIONEN! De fattade väl inte att det var en återvändsgränd att flyga in genom den där dörren...dumma små djur. Den ena fick jag försiktigt ta med händerna och lyfta ut, men den andra hittade som tur var ut själv. Jag vet inte om mina nerver hade klarat ännu en svalräddning med bara händerna...
Först fattade jag inte att det var svalungarna som höll på att lära sig flyga - jag trodde att det var svalmamman som blivit så katig att hon tyckte att hon kunde ta en genväg genom receptionen istället för att flyga runt som hon brukar. Efter ett antal dunsar orsakade av svalor som flög rätt in i fönstret, två svalor i receptionen och en väldig massa flygande i cirklar utanför började jag ana vad det var jag egentligen bevittnade. Och då blev det plötsligt väldigt stort. Tänk vilket under! Tre svalungar som störtar omkring som de värsta jetplanen men som snart kommer sväva fram lika graciöst som sina föräldrar.
Naturen är sort of amazing.
1 kommentar:
så kul att läsa dina inlägg, du är så braaa på att skriva.
kul att ja iaf kan hänga men lite på vad som händer i din vardag:)
Miss you Sara!
Skicka en kommentar