Alldeles när vi ätit färdigt klingade det till i min mobil. Det var Hedén, NG-östteamare 06/07, som var på väg i husvagn till Öland med sin familj. De hade stannat i vår by för att handla på ICA och stod nu parkerade utanför centrum! Detta är ju en av mina favoritsaker med sommaren; oväntat besök! Det är så rasande trevligt! Så jag hoppade upp på pappas gröna jättecykel som jag parkerat utanför och cyklade de två minuterna till centrum. Var kul att få träffa lite NG-folk igen. Fick även träffa hela Hedén-familjen; morn, farn, bröderna, mormorn, hela köret haha! Jag stannade inte länge, de skulle precis till o äta, men det var definitivt ett trevligt avbrott i vardagen.
Nu när jag skriver om det så känns det ju som att det har varit en mycket trevlig dag...! Men ändå måste jag erkänna att jag känt mig ganska dämpad. Inte nere, men dämpad. Jag är aldrig dämpad annars så när jag väl lägger mig till att visa en sådan sida uppfattas jag oftast som nere.
Det är som att det har varit sordin på den här dagen. Som en sordin som man lägger på en fiol. Då låter fiolen inte längre ljus, klar och hög utan istället djup, dov och.. romantisk på något sätt.
Vilket påminner mig om att det var längesedan jag övade fiol... Vilket får mig att tänka på ett Fresh Prince of Bel Air avsnitt. Från första säsongen när yngsta dottern tvingas ta fiollektioner hos en småtokig, fransk 50-plussare med ålderskris som då om fiolen säger (tänk er det med fransk brytning...) :
"If you even look at another it will not speek for you for days...! But if you give all of yourself it will fullfill your every need and set your very soul on fire!!"
joråsatte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar