Gårdagen, fredagen den trettonde juli, bjöd på fint golfväder och banan var välbesökt. Vi hade strax under 50 greenfeegäster! Golfshopen var även den välbesökt och lugna stunder var sällsynta.
Hade ett litet äventyr med en gråsparv också...! Fåglarna här utanför är så tama att då och då flyger de in i shopen. Tack och lov flyger de oftast snabbt ut igen, men gråsparven igår var inte lika lycklig som sina tidigare mer lättfotade ("lättvingade"?) syskon. Denna gråsparv flög nämligen längst in i shopen och fastnade bakom gallret i fönstret bakom kaffemaskinen! Den pep och flaxade och dunsade vilt huvudet mot fönstret gång på gång precis som en dum geting.
Jag, tillsammans med en trevlig kund - är inte hundra på vad hon heter men hon köpte ett par sjukt snygga långbyxor (svarta Röhisch med tillhörande skärp) - försökte fösa och vifta med händerna för att få fågeln att flyga ut själv, men förgäves. Den lilla stackaren hade blicken fäst på gräset utanför och förstod inte att han kunde bli fri bara han vände sig om och provade flyga bakåt ut genom det breda gallret istället. Vid det här laget hade han jagat upp sig så dant att man kunde höra honom flåsa (har aldrig hört en fågel flåsa förut...!) och efter en bra stunds försök att fånga upp honom i en mugg insåg vi att det inte skulle gå. Jag gjorde då det som tycktes mig det enda vettiga kvar att göra - fånga fågeln med händerna. Ni vet med fingrarna sådär utspärrade så att det blir som en bur, sådär som man gör när man fångar fjärilar för att deras känsliga vingar inte ska skadas. När jag fångat den störtade jag ut ur shopen och öppnade min handbur så att fågeln kunde flyga sin kos.
Det var nästan så att man kände sig lite som en Disneyprinsessa, ni vet de där i sagorna som är så väna och så milda att djuren på ren instinkt flockas runt dem och vita duvor sitter i deras händer och kuttrar. Förutom att denna prinsessa hade gula gummihandskar på sig så att fågeln inte skulle bita henne och darrade i rena skräcken fem minuter efteråt för att hon hållit en livs levande fågel i händerna...
2 kommentarer:
angående the prestige. Vilket sammanträffande, men vi såg den faktiskt för några dagar sedan. jag tycker faktiskt inte att den var så mycket att hänga i julgranen.. den var snygg, bra skådespelare..men på nåt konstigt sätt gillade jag den ändå inte. Tycker inte att the illusionist och the prestige är speciellt lika faktiskt, om man bortser från att båda handlar om trollei/trolleritrick. the illusionist är en kärlekshistoria av stora mått, och the prestige är bara...blaaha. Se the illusionist, den är fantastisk!
hej kusin, var är du? skriv någerst i bloggen så va andra har nått att läsa! vad tycker du om halvblodsprinsen, har du läst den förut?
Skicka en kommentar