att blogga eller inte blogga...

Varför känns det som att ALLA bloggar?
När teamaråret 06/07 började på Ny Generation dröjde det bara ett par veckor så, POFF!, hade alla teamen egna.. bloggs, bloggar, bloggblad? blogg i plural tack anyone!? Men jag frågar dig, hur många av dem lever idag? ingen. ingen alls faktiskt. en del höll sig vid liv längre än andra, en del rann bara ut i sanden (som konsertarnas..) och en del avslutades mer lr mindre medvetet. (som östarnas..deras sista inlägg bör läsas. språkligt ljuvligt.)
personer som FalkHay, Nutte och Mogulen rörde sig i ett par korta månader i bloggrymden för att sedan, när nyhetens behag försvunnit och man inser att man har viktigare saker för sig, tröttna.

Men varför ska man då blogga? Jag kan komma på ett par situationer när jag tycker att det är försvarbart att ägna sig åt nämnda syssla.
1. Om man är ute och reser. Då kan bloggen bli som ett brev hem. ett brev som man lägga till tankar, bilder o text till så att nära o kära därhemma inte känns så lika långt borta.
2. Om man är författare eller liknande och bloggen då blir ett sätt att så att säga show your skills. för det är faktiskt en konst att blogga.
3. Om man känner ett djupt behov att ventilera åsikter. Man kanske är/vill bli politiker eller bara vill lufta sina radikala tankar allmänt.

men nu är det ju så att det finns hur många bloggare som helst. hörde statistik på det där någon gång. hur många blogspots det fanns och hur många som blev regelbundet uppdaterade. minns inte siffrorna exakt men antalet blogspots var hur många fler som helst än de som faktiskt var vid liv. folk skapar alltså sig en blogg men sen ids de inte uppdatera den. kvar blir hundratusentals ouppdaterade latmansbloggar som inte gör annat än ta upp snygga URLs för oss nya bloggare. humpf.

För känns det inte så, att alla bloggar. ALLA (i det väldigt överdrivna sense of the word förstås). Jag trodde att bloggare mest var folk som gillade att skriva om sig själva (oavsett om de var bra på det eller inte) men när jag via en väns blogg läste att Carl Bildt bloggar fick jag en chock! Antagligen är det ju bara jag som är lite efter, men hallå gripande, vår utrikesminister bloggar!! har faktiskt inte läst hans blogg men det måste jag ju göra...va skriver han liksom.. "idag var jag på jobbet och vi bestämde ditten o datten.." eller vad??
ah, hur som helst så verkar det nu som att jag bestämt mig för att bli en bloggare jag med. jag passar egentligen inte in på någon av mina tre "då-är-det-ok-att-blogga" men beslöt att göra det iaf. tro dock inte att jag lever i någon slags stolt villfarelse att folk faktiskt kommer läsa min blogg. i might be many things but desperate is not one of them.

bara kärlek
xx