jag tänkte på det där med kärlek. kärlek som i "det största av de tre; tro, hopp och kärlek". har på sistone insett att jag av någon märklig anledning tycks omge mig med killar och män som har svårt för att visa kärlek. mina närmaste killkompisar är sådana; de skulle aldrig ge någon en spontan kram, fråga hur man mår (och verkligen vilja veta svaret) eller säga att de saknat någon. och nu snackar jag alltså inte om romantiska relationer utan jag menar vänner emellan..! det verkar ofta som att killar är såå rädda att man ska misstolka deras intentioner att de totalt avskärmar sig. eller nej, snarare avskärmar dig från dem men själva men pratar själva på om sina problem. asså är alla killar sådana? eller är det så att jag är någon slags magnet för denna specifika strömning "inom arten som kallas man"??
idag - dock - fick jag ompröva mina teorier. dagen tycks nämligen ha varit speciellt rik på kärleksfulla hanar.
första exemplet kommer här:
drabbades vid tio av en migrän-aktig huvudvärk från tredje riket. (och, nej, ni behöver inte oroa er nu att detta blir nån slags "den inbillat sjukes memoarer", detta behöver dock berättas för att min poäng för dagen ska få komma fram). frågade magnus om han hade en huvudvärkstablett men han hade ingen. blev snurrigare och snurrigare ju längre tiden gick och varje gång jag rörde huvudet kändes som att min hjärna skvalpade runt och stöttes hårt mot insidan av skallen. uthärdade en timme som kändes som en livstid och gick sedan till toaletten för det kändes som att jag var på väg att kräkas. på vägen tillbaka till Golfshopen frågade jag golfarna jag mötte om de hade nåra tabletter. till min förvåning svarade alla jag frågade "oj, a magnus har redan frågat, men nä tyvärr har jag inte". promenerade förvånad av denna omtänksamma handling in i shopen där jag då fann Magnus. han såg nog att jag såg lite blek och illamående ut för han sa:
"mår du illa? eller hur e de?"
"nä de e inte nå vidare nu du.." sa jag vimmelkantigt. då utbrast magnus bestämt
"nä! nu ska jag FIXA det här åt dig!" så greppade han sina bilnycklar och stegade ut ur shopen. han återvände fem minuter med två stora tabletter i högsta hugg. detta för mig var en kärleksfull handling. en handling utförd för att hjälpa en medmänniska och jag utnämnde hon om genast till dagens hjälte.
att jag sedan blev helt groggy av tabletten som var på 1000 mg (oops liksom..) och stapplade till klubbhuset och la mig o somna de e ju sånt som händer. vissa smällar får man ta. hehe
under eftermiddagen kom flera av greenkeeperna in bara för att se hur jag mådde och att allt gick bra vilket jag räknar som dagens andra exempel.
dagens tredje exempel är en väldigt liten sak..men ändå något som bidrog till att sätta guldkant på tillvaron i Golfshopen. i detta fall känner jag att jag måste beskydda namnet på mitt nya bloggoffer men poängen var den att det är en ung man som tidigare varit ganska nonchalant men idag innan han gick sa "hejdå sara!" med ett litet leende tillome. som sagt, låter inte som en stor grej men för honom var det det. han brukar nämligen aldrig säga någonting när han går.
nä..nu ska jag inte tråka ut er med detta något mer. måste göra ordning mig inför studentfesten ikväll. jag tänker..svart t-shirtklänning..svarta leggings..gräddvita ballerinaskor med gulddetaljer..stort pärlhalsband..fläta runt huvudet..och sotade ögon i bruntoner..aa..nåt sånt.. oo va de e kul när man får tillfälle att klä upp sig..!
ska se sista avsnittet av "the Apprentice UK" på dailymotion.com också, justin tipsade mig! lycka; ditt namn är internet..
senare:
känner mig väldigt nostalgisk. denna generation studenter hade sin fest i samma lokal som vi hade vår bara ett år sedan. hm..mycket minnen.
kvällen kan sammanfattas med en mening. trevligt sällskap, köttfärspajer made in heaven och karaoke som fick öronen att blöda. hehe
sista spiken slogs även i kistan (eller valfri annan mer positiv liknelse med samma betydelse) på min övertygelse om "mina närmaste mäns" kärlekslöshet. jag måste erkänna att jag fortfarande inte är helt övertygad, men jag har iaf ifrågasatt mina teorier. kvällen avslutades nämligen med en go kram från en av dito (använde nog det ordet fel nu. jaja..)
måste även nämna att simon vann the Apprentice!! yey!! så ett fyrfaldigt leve för honom och för alla studenter som denna dag påbörjar sin vandring mot nya äventyr: hurra! hurra! hurra! hurra!
Eder
Miss Sara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar